Arkiv för augusti, 2010

Risker med ögonoperationer

- 30 augusti

Vilka risker finns det? Kan man bli blind? Det är två av de vanligaste frågorna när det gäller ögonoperationer, oavsett om det gäller ögonlaser eller linskirurgi.

Först – finns det risker? Ja, det finns risker, om än mycket små. Komplikation kan uppstå. Som med all kirurgi. Vi har alltid varit väldigt noggranna med att informera våra patienter både muntligt och skriftligt om att detta.

Om man kan bli blind? I princip: nej. Risken för att bli blind är mikroskopisk. Vi har utfört synfelskirurgi i nästan 20 år. Tiotusentals patienter har blivit opererade – ingen patient har blivit blind.

Dagens operationsmetoder har förfinats under många år och risken för svåra komplikationer har länge varit mycket låg. Risken för att bli helt blind är minimal och även risken för allvarliga komplikationer är mycket liten, mindre än en promille. Också behandlingen för allvarliga ögonsjukdomar i allmänhet har förbättrats och det innebär att även om man skulle ha oturen att drabbas av en svår komplikation så är prognosen fortfarande god.

Det allra viktigaste är att förebygga risker. Undersökningen före operation är därför oerhört viktig för att se vilka förutsättningar man har och för att kunna undvika felbehandling. Varje metod, varje patient, varje synfel har sina risker. Man måste därför som klinik kunna erbjuda olika behandlingsalternativ eftersom alla inte kan opereras enligt samma mall. På Capio Medocular insåg vi redan på 90-talet att vi måste satsa på ”skräddarsydda” lösningar för att optimera resultaten, öka patientnöjdheten – och minimera riskerna. Riskminimering kan tyvärr också innebära att en önskvärd komplettering av en operation inte går att genomföra. Det kan också innebära att vi helst avstår ifrån operation helt och hållet.

Typ av risk skiljer sig naturligtvis åt beroende på vilken typ av operation man genomgår – laser- eller linskirurgi. Men oberoende av operation så finns det risk för infektion. En svår infektion, med en elak bakterie, är sannolikt det värsta som kan inträffa (det gäller för övrigt även vid kontaktlinsbruk). Därför får man som patient alltid förebyggande behandling med antibiotikadroppar.

Det här var ett övergripande inlägg om risker som finns vid ögonoperation. I två kommande blogginlägg går jag in djupare på det här området, och fokuserar på risker vid dels laserbehandling, dels linskirurgi.

Vår ögonlaser

- 23 augusti

Idag tänkte jag skriva lite om apparaten vi använder när vi gör laseroperationer. Den heter Allegretto Wave Eye-Q, är en 400Hz excimerlaser och arbetar med ljus med en våglängd på 193nm.

Det finns många olika sorters laserapparater, med olika funktion och syfte. De som används för ögonoperationer för att korrigera synfel kallas excimerlaser. De behandlar synfelet genom laserpulser i hög hastighet.

Våra Eye-Q har en hastighet på 400Hz, dvs 400 pulser per sekund. Det kan jämföras med en normal filmkamera som tar 12 till 24 bilder per sekund. Den höga hastigheten gör att behandlingstiden blir mycket kort, det tar endast c:a 2 sekunder per dioptri som man behandlar. Förutom att det gör att upplevelsen av själva operationen går snabbt, minskar det även ner påfrestningen på ögats vävnad.

Eye-Q kan göra en så kallad topografistyrd behandling av synfel. Ögats hornhinna kan ha små ojämnheter på sin yta, som kan ge upphov till problem med synen. Om man behandlar ögat som om det var helt jämnt skulle dessa små fel finnas kvar även efter behandlingen. Genom att göra noggranna mätningar av hornhinnans yta, dess topografi, ger man datorn som beräknar exakt hur själva behandlingen ska ske ett mycket gott underlag för att jämna till dessa ojämnheter. Det minimerar risken för störande synfenomen efter ögonoperationen. När man gör en topografistyrd behandling innebär det också att det blir en mjuk övergång mellan det område som behandlas för synfelet och det område på hornhinnan som inte behandlas. Det minskar risken för så kallade halo-fenomen.

Vi har haft Eye-Q sedan snart 3 år, först i Malmö men nu även i Stockholm och Örebro, och är mycket nöjda med resultaten. Snabbheten och säkerheten gör att det känns tryggt att arbeta med den.

Multifokala linser – för vem?

- 16 augusti

I ett tidigare inlägg skrev jag om ett föredrag jag höll i Vilnius i våras om multifokala linser. Jag tänkte här gå in lite mer på vem som lämpar sig för multifokala linser och för- och nackdelar med linserna.

Glasögonfrihet med inopererad multifokal lins - vad innebär det?
Linsen utvecklades från början för att patienter som opererats för grå starr skulle kunna se klart på alla avstånd, utan läsglasögon eller progressiva glas, men fungerar lika bra att för dig som inte har grå starr. Förutom ålderssynthet (presbyopi) korrigerar en multifokal lins också närsynthet, långsynthet och astigmatism/brytningsfel.

Trygg och beprövad operation
Operationekniken med multifokal lins är densamma som vid vanlig gråstarr och i Sverige utförs mer än 80 000 sådana operationer årligen. Man ska inte negligera att det rör sig om en operation som inte går att göra helt riskfri. Men det här är en operationsmetod som utvecklats och förfinats, som få andra ingrepp, under mer än 50 år och har generellt sett en väldigt låg risk. Dessutom är metoden snabb och smärtfri.

Alla utvecklar förr eller senare grå starr eftersom det är en naturlig åldrandeprocess i linsen. Men har man genomgått en operation med multifokal lins kan man aldrig utveckla grå starr eller få den tillbaka, eftersom den naturliga linsen har ersatts av en multifokal lins. Det finns flera typer och märken av multifokala linser, den vi framför allt använder på Capio Medocular är den s.k. ReSTOR-linsen som vi tycker fungerar mycket bra.

Den nya linsen varken känns eller stöts bort och behöver aldrig bytas ut.

De flesta – men inte alla – kan opereras med multifokal lins
En grundlig undersökning görs alltid för att avgöra om behandling med multifokal lins passar just dig och dina ögon. Förutsättningarna är olika och man måste göra en samlad bedömning av mjuk- och hårddata, men man vill till exempel inte operera in multifokal lins på patienter med andra ögonsjukdomar så som åldersförändring av gula fläcken eller grön starr.

En operation som det kan ta tid att vänja sig vid
Det är mycket vanligt med en haloeffekt (ringar runt ljuskällor) i mörker, efter operationen. Detta är något som avtar under det första året. Hjärnan vänjer sig gradvis vid haloeffekterna och ”filtrerar” bort dem.

Multifokallinsen är konstruerad för att fungera som bäst på ca 35-40 cm avstånd. Ålderssynta läser gärna med ”långa armar”. Efter operationen är det viktigt att på nytt hålla föremålen närmare ögat, så som du kunde när du var yngre. Om man upplever att läsningen är oskarp kan man pröva att öka belysningen, det brukar hjälpa.

Bilden för såväl långt som nära håll bryts samtidigt i multifokallinsen. Man kan säga att två bilder visas för hjärnan på samma gång, som ska välja ut den bild som den vill se. Det gör att synen kan upplevas som svagt ”dubbel” eller ”tredimensionell” men allteftersom hjärnan vänjer sig vid den nya linsen avtar denna känsla av lätt beslöjning. Hjärnan måste vänja sig vid ett helt nytt sett att se och det kan ta tid.

Multifokallinsen ska göra det möjligt att se på tv, köra bil, se priser, sminka sig, läsa en bok, en meny och så vidare., utan glasögon. På avstånd kring 60-70 cm kan du se, men inte nödvändigtvis med full skärpa i början. Man kan till exempel få flytta datorskärmen närmare sig eller anpassa typsnittet. En del föredrar att använda svaga glasögon vid datorn, ett par enkla läsglas med styrka +1 eller +1,5 kan räcka.

Vår erfarenhet är att synen på medellånga avstånd tar längst tid att ”lära” sig. Den förbättras allt eftersom men kan ta längre tid att anpassa sig till än synen på kort avstånd och nära håll.

Slutligen
Tillvänjningsprocessen är väldigt individuell och det är därför väldigt svårt att säga exakt när allt kommer att fungera som det ska med just din syn efter en operation med multifokal lins. Tålamod är en dygd även i det här sammanhanget.