Arkiv för februari, 2013

Efter en gråstarr/RLE-operation

- 11 februari

OperationsteametNu är min ögonoperation äntligen genomförd och jag kan bara konstatera att jag har våndats helt i onödan. Det var inte läskigt, det starka ljuset var inte alls så starkt som jag hade förväntat mig. Jag slutade inte andas och allt var över på ett ögonblick.

Mina underbara kollegor visade verkligen hur skickliga och professionella de är. Även om jag har jobbat på Capio Medocular i många år, så var jag ändå väldigt nervös. Men efter lite lugnande medicinering och bedövningsdroppar i ögonen så var det dags.

Många har talat om det starka, bländande ljuset – men jag tyckte inte att det var särskilt starkt och heller inte bländande. Många har frågat mig om man inte ser knivar och andra operationsinstrument, men man ser faktiskt ingenting – bara ljus och mörker. Kirurgen, Göran Helgason, frågade om jag ville att han skulle berätta vad han gjorde och det ville jag. Det kändes mycket bra att hela tiden veta vad han gjorde.

Efter operationen var det stor lättnad att det var över – kaffe har aldrig smakat så bra som just då.

Jag var oerhört dimsynt och såg det mesta i olika lila nyanser efter operationen, dessutom såg det ut som om hela Göteborg åter satt upp julbelysningen utomhus. Det var enormt vackert med alla strålar, stjärnor och glorior runt ljuskällorna, vilket var resultatet av de pupillvidgande ögondropparna man får. Efter ett par timmars vila hemma så fick middagen intas med solglasögon och hemmet fick ha ”mysbelysning”. Såg fortfarande nästan ingenting när jag gick till sängs.

Vaknade på lördag morgon och kunde SE! Hade lite lätt huvudvärk och lite småvärk i det ena ögat, som försvann efter en Alvedon. Iväg till kliniken för ett återbesök – och där blev både jag och kirurgen förvånade över det fantastiska resultatet.

Innan operationen såg jag 0,3 på vänster öga, där jag hade gråstarr och 0,6 på mitt högra öga. Med starkaste glasögon kunde jag komma upp i 0,8 med båda ögonen tillsammans. Men nu, dagen efter operation såg jag 1,0 på respektive öga (full syn) och 1,3 tillsammans på avstånd. Jag läser minsta texten på näravstånd. Jag är lyrisk – och det är även kirurgen.

I går (två dagar efter operationen) tittade jag på TV - det gick utmärkt att läsa texten även på håll utan glasögon. Det känns så overkligt så jag har ännu inte vågat kasta alla mina glasögon, men de har fått försvinnan in i ett skåp och där hoppas jag att de ska få ligga tills det är dags att lämna dem till glasögoninsamlingen. Tänk vad med massa plats jag kommer ha i handväskan.

Eftersom jag fortfarande är nyopererad så är ögat grusigt, ljuskänsligt, lite dimmigt och lite ”svajigt” så helt tipp topp är inte allt ännu. Men jag vet ju att de här besvären försvinner inom kort och då håller jag tummarna för att mitt goda operationsresultat får hålla i sig även när läkningsprocessen är klar.

I väntan på min ögonoperation

- 7 februari

Nu är det bara ett dygn kvar tills jag ska operera mina ögon, tills jag ska få nya, klara linser inopererade, tills gråstarr, översynthet och ålderssynthet ska vara ett minne blott.

Hur det känns? Läskigt, pirrigt, nervöst och förväntasfullt. Som långvarig medarbetare på Capio Medocular är jag fullt medveten om alla möjligheter och alla risker. Och jag väljer att fokusera på möjligheterna i stället för hoten. Bara själva operationen är gjord så ser jag verkligen fram emot att läkningsprocessen sätter igång och att jag ska se bättre och bättre för var dag under ett par månader.

Tänk att slippa ha glasögon överallt? Slippa vara handikappad när man ska handla (om man råkat glömma stoppa glasögon i väskan), kunna heja på rätt personer på stan igen (fast det är så klart trevligt att heja på främlingar också, men de ser så förvånande ut när man hälsar lite väl hjärtligt). Kunna sminka sig med en vanlig spegel, kunna skriva sms utan miljoner stavfel och felaktiga ord. Ja, listan kan göras lång på saker som blir enklare.

Riskerna? Ja, sådana finns det så klart. Men om man som jag även har gråstarr (eller juvenil katarakt som det heter när man är hyfsat ung och har en speciell gråstarr) så har jag redan halos, dimsyn, dubbelseende och uruselt mörkerseende. Så det känns som om allt bara kan blir bättre och det värsta som kan hända är att jag skulle behöva göra en kompletterande operation. (Rent teoretiskt/medicinskt så är det värsta som kan hända att man får en infektion, men det händer < 1/5000).

Återkommer med resultatet när jag börjar få lite skärpa igen :-)