Inlägg om ‘Film’

Ser du vad jag ser?

- 28 maj

Som relativt nybliven förälder är mitt liv under stor förändring. Det är slut på lata helgmorgnar i sängen med efterföljande  långfrukost och varmbad.

Nu är man uppe innan tuppen och byter blöjor och underhåller sonen efter bästa förmåga. Det är under dessa tidiga morgontimmar,  mellan blöjbyten och amning som jag nu för tiden ”förkovrar” mig. Har sedan en lång tid tillbaka varit en hängiven anhängare av web-tv, och i synnerhet, SVT-play. Tycker mig alltid finna något av intresse för att slå ihjäl någon timme här och där.

Och har jag nu redan gått upp klockan 06:00 för att byta en blöja och leka lite så kan jag ju lika gärna slå på kaffebryggaren och se någon intressant dokumentär.

Så även denna helg. Länken finner du här.

Den passade så bra nu när grabben min är så ung att han inte pratar utan är i full färd med att stoppa allt i munnen och upptäcka världen och alla färger.

Dokumentären handlar om hur olika vi och våra hjärnor uppfattar färger och hur annorlunda det blir för någon som inte har ord för vissa färger. Samt hur det skiljer sig för ett barn som utvecklat sitt språk kontra ett yngre barn som inte lärt sig tala än.

Dessutom kan vissa färger tydligen påverka våran biologiska klocka. Utan att säga för mycket så skulle lite lätt blå inomhusbelysning kunna hjälpa mig på morgonkvisten nu för tiden.

Ögonlaser – varför finns det så många begrepp?

- 11 november

Vi har redan tidigare haft en del blogginlägg om olika typer av ögonlaserbehandlingar, men då det ständigt kommer frågor om olika begrepp och om det är någon skillnad mellan de olika behandlingarna, så känns det ändå aktuellt att skriva några rader om det igen.

Det är verkligen inte konstigt att alla stackars patienter blir förvirrade av alla olika begrepp/metoder som marknadsförs. De vanligaste begreppen som används är: LASIK, FS LASIK, inLASIK, LASEK, ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK.
Kärt barn har många namn.

Egentligen kan man säga att det finns bara två olika metoder – flikmetod och ytmetod.

Inom flikmetoden (där man alltså gör en flik på hornhinnan och sedan utför laserbehandlingen under fliken) rör man sig med begreppen LASIK, FS LASIK och inLASIK. Den enda skillnaden mellan dessa begrepp är hur man gör fliken på hornhinnan. I en traditionell LASIK-behandling så görs fliken med ett mekaniskt precisionsinstrument vid FS LASIK och inLASIK (som är samma sak) görs även fliken med laser. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.

När det gäller ytmetoderna (LASEK/ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK) så avlägsnar man det yttersta skiktet på hornhinnan och gör därefter laserbehandlingen ytligt på honhinnan. För att avlägsna hornhinnans ytskikt så kan man göra det på lite olika sätt – oftast med alkohol eller laser. Gemensamt för alla dessa s.k. metoder är alltså att man inte gör något snitt.
Inte heller bland dessa ytmetoder finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.

Vilket är då bäst – skuret eller oskuret?  Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning och du är mycket välkommen till oss för att se vad som passar bäst för dina ögon. Det besöket kanske till och med slutar med att vi rekommenderar ICL (Implantable Intraocular Contact Lens).

 

 

 

Fler medarbetare väljer att operera sina ögon

- 19 september

Nu har flera av Capio Medoculars medarbetare opererat sina synfel och delar med sig av dem i ett par filmklipp. I den ena filmen så samtalar Karin Jochnick, ögonsjuksköterska, Gitte Ådahl, undersköterska och Helena Thurén, leg. optiker om sina erfarenheter om operationerna, hur de tänkte innan och hur det blev. Då de hade olika typer av synfel, har de också opererats med olika metoder.

I den andra filmen får vi följa leg. optiker Tiina Ragnarsson som opererat sig med ICL för sin närsynthet, vi följer henne före, under och efter operationen.

Du kan även läsa om några fler av Capio Medoculars medarbetare som har delat med sig av sin berättelse om operationen på vår hemsida. Där kan du till vänster i menyn, klicka på olika behandlingsmetoder och läsa vem som har gjort vad.

Får se om jag blir nästa medarbetare som opererar mig – eller om någon annan hinner före :-)

Min ögonoperation – adjöss med läsglasögonen!

- 19 mars

Jag har intervjuat en av mina kollegor, Gitte Ådahl, som är undersköterska på Capio Medoculars klinik i Göteborg. Gitte genomförde för några år sedan en ögonoperation med RLE, efter det att hon hade tröttnat på att inte kunna se varken på långt eller nära håll.

Gitte, hur länge funderade du på din ögonoperation?
- Jag lekte med tanken i cirka två-tre år innan jag ”fick nog” av läsglasögonen. Alternativet var att skaffa proggressiva glasögon. Då gjorde jag en screening för att se om det över huvudtaget gick att göra något åt mitt synfel. Sedan var det enkelt att bestämma sig och det gick snabbt när jag väl bestämt mig och tänkt över risker mm.

Vad hade du för synfel innan operationen?
- Jag var ålderssynt. Det kom smygande under 5-6 års tid, med början när jag var runt 39. Mina läsglasögon var innan operationen +1,75. Innan synnedsättningen började hade jag en perfekt syn.

Vad tyckte du var mest besvärande med ditt synfel?
- Att alltid vara beroende! Det var en jobbig känsla att behöva tänka på att alltid ha med sig läsglasögonen. De vardagliga tingen var värst, tex att läsa liten text, plocka ut en sticka ur fingret, att se maten på tallriken, att inte kunna zooma in synen när det behövdes, som man alltid gjort förut.

Var du aldrig rädd att något inte skulle gå som planerat?
- Det är klart att man tänkte lite på risker, men det är ju så många som gjort detta före mig och de jag kom i kontakt med har varit helnöjda. Så jag tänkte att jag får ta den risken. För vem vet, kanske jag hade fått gråstarr i framtiden och då måste jag ändå göra samma ingrepp. Då är det bättre att göra det nu än senare tänkte jag.

Vilken metod är du opererad med – och varför?
-Jag är opererad med en teknik som heter RLE (Refracive Lens Exchange)- eller CLE, som går ut på att man byter ut den naturliga linsen mot en konstgjord, precis som vid en gråstarroperation. Jag valde en multifokal lins, som gör att man kan se bra på både långt och nära håll, det var det som passade mig bäst med mitt ålderssende Den lins jag valde heter ReSTOR.

Vad tyckte du var läskigast med själva ingreppet?
- Egentligen tyckte jag inte själva operationen var så läskig utan det värsta skulle varit om jag blev blind efter operationen. Men doktorn försäkrade mig om att man kan inte bli blind av ett sådant ingrepp!

Gjorde det ont?
- Nej, jag kände ingenting.

Hur kändes det efteråt?
- Det kändes lite blött och suddigt i ögat men annars kändes det som vanligt.

Hur lång tid tog det innan du såg bra efter operationen?
- Jag opererade ju ett öga i sänder med en veckas mellanrum. Det var lite jobbigt i mellantiden innan ögonen fick vänja sig tillsammans. Men redan på eftermiddagen, efter jag opererat mitt första öga, kunde jag läsa liten text i mobiltelefonen, vilket var en omöjlighet innan. Jag såg suddigt men samtidigt bra första dagarna. Efter jag opererat mitt andra öga tog det kanske några dagar, sedan såg jag perfekt!

Vad är det bästa med att slippa glasögon?
- Frihetskänslan, jag har ”lurat” åldrandet :-))

Här kan du även se en film om Gittes operation.

Ålderssynthet eller presbyopi – vad kan man göra?

- 14 mars

I det här filmklippet berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular om vad ålderssynthet/presbyopi innebär och vad man kan göra åt det.
Ålderssynthet beror på att ögats lins stelnar och inte ändrar form för att kunna fokusera på olika avstånd – man kan inte längre ackommodera. För det flesta brukar detta inträffa gradvis från 40 – 45 års ålder.

Den vanligaste behandlingen vid ålderssynthet är CLE/RLE. Monovision kan åstadkommas med CLE/RLE. En ögonoperation är avsedd att vara permanent och det är därför önskvärt att man först provar monovision med kontaktlinser innan en operation.

Vad är astigmatism eller brytningsfel?

- 21 februari

I det här filmklippet förklarar leg. optiker Patrik Svensson, Capio Medocular, vad astigmatism eller brytningsfel är – och så klart – vad man kan göra åt det.
Ca 17% av Sveriges befolkning är astigmatiska och astigmatism är det tredje vanligaste synfelet efter närsynthet och översynthet.

Översynthet – vad innebär det?

- 1 februari

Översynthet eller hyperopi, vilket många även kallar för långsynthet – är det näst vanligaste synfelet. Hela 21% av Sveriges befolkning över 15 år är översynta.
Översynta – eller långsynta – personer ser tvärtemot närsynta personer bättre på långt håll än på nära håll, beroende på att ögat är för kort så skärpan hamnar bakom näthinnan.

Men titta på den här filmen med leg. optiker, Patrik Svensson på Capio Medocular, så kommer han att förklara vad det innebär och vad man kan göra åt det.

Närsynthet – vad är det och vad kan man göra åt det?

- 20 januari

Det i särklass vanligaste synfelet är närsynthet. Hela 33% av sveriges befolkning är närsynta, det är fler än vad som har felfri syn (27%). Så du är långt ifrån ensam om att vara närsynt. I den här korta filmen, som vi lagt på Youtube, berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular, om vad det innebär att vara närsynt och vad man kan göra åt det.