Inlägg om ‘Frågor och svar’

Sfäriska eller asfäriska linser?

Patrik Svensson - 12 januari

I informationen på olika hemsidor står det ibland att man använder sfäriska eller asfäriska linser vid operationer. Det är begrepp som en del kanske känner igen, men vad betyder de egentligen och vad får de effekt vid en operation? Det är frågor som jag tänkte svara på i dagens blogginlägg.

För det första, vad betyder sfärisk och asfärisk i sammanhanget linser? En aning förenklat kan man säga att en sfärisk lins har ytor som är utskurna från ett runt klot. Det betyder att en sfärisk yta har en helt jämn krökning.

En asfärisk lins har ytor där krökningen varierar från mitten av linsen till kanten, vilket gör att den blir plattare ju längre ut från mitten man kommer.

Så vad har det för betydelse att en lins är sfärisk eller asfärisk? Flera stycken faktiskt.

Sfäriska linser blir för det första tjockare än asfäriska, eftersom de senare är plattare i kanterna. När vi använder linser vid operationer betyder det att en asfärisk lins är lättare att vika och behöver mindre snitt där man för in linsen i ögat.

Sfäriska linser ger också upphov till felaktigheter i hur ljuset bryts, så kallad sfärisk aberration. Det senare beror på att ljuset bryts mer i kanterna och ger upphov till sämre bildkvalité.

En fördel som de sfäriska linserna har är att de är betydligt enklare att tillverka, vilket ger ett lägre pris.

Sfäriska linser baseras på en äldre teknologi, men med de tekniska framsteg som gjorts har asfäriska linser fått stort genomslag när det gäller val av lins vid operationer. På Capio Medocular använder vi endast asfäriska linser vid våra operationer. Faktum är att vi också använder asfäriska behandlingar även när vi gör laseroperationer.

Garanti vid synfelsoperationer?

Patrik Svensson - 22 september

Många som kommer på en förundersökning frågar vad vi har för garanti när vi gör operationer för att korrigera synfel. I dagens blogg tänkte jag förklara hur vi tänker när det gäller svaret på den frågan.

Ordet garanti är intressant och det finns olika definitioner som förklarar ordets betydelse. Konsumentverket har en tydlig förklaring på vad som menas med garanti och läser man den så är det lätt att förstå att vi inte använder oss av ordet garanti i vår verksamhet, eftersom garanti i det fallet gäller dem som köper en vara. En ögonoperation är inte en vara som man kan byta ut eller reparera.

Så varför kan det förekomma överraskningar vid eller efter en ögonlaseroperation och varför kan de vara svårt eller omöjligt att förutsäga? Det är tyvärr inte så enkla frågor att besvara som man skulle önska. Det första, och mitt tycke viktigaste, som man bör komma ihåg är att vi är levande varelser som är uppbyggda av små beståndsdelar i form av celler, som i sin tur är uppbyggda av ännu mindre beståndsdelar i form av molekyler. Det sker kontinuerligt kommunikation och interaktion mellan dessa beståndsdelar som gör att kroppen i de flesta fall fungerar som den ska. Även om vi människor som helhet fungerar ungefär likadant, finns det en biologisk variation som leder till olikheter i t.ex. läkningsprocessen efter en laseroperation eller exakt lokalisering av linsen vid en RLE/CLE-operation. Det kan ha att göra med hur snabb läkningsprocessen är, omätbara skillnader i ögats minsta strukturer, eller ett otal andra ytterst små variationer som i slutändan kan visa sig leda till ett inte helt väntat resultat. I de allra flesta fallen blir resultatet av en operation så nära det perfekta att varken vi eller de som blivit opererade kan uppfatta eller mäta någon skillnad.

Så vad händer i de fallen då det uppstår överraskningar som faktiskt är störande för den som blivit opererad? Jag inledde ju med att säga att vi inte använder ordet garanti i vår verksamhet, betyder det att vi inte gör något alls om det uppstår problem? Självklart betyder det inte det. I de fall där det uppstått överraskningar efter en synfelsoperation, gör vi det som är medicinskt möjligt för att rätta till och avhjälpa besvären. Det kan innebära att vi gör kompletterande behandlingar, t.ex. ytterliggare en laseroperation. En viktig tanke här är att man vid förundersökningen får väldigt mycket information om den operationsmetod som vi rekommenderar och att vi rekommenderar den för att det är den metoden vi bedömer som säkrast i varje enskilt fall.

Ögonoperationer på sommaren?

Patrik Svensson - 5 juli

En hel del av dem jag träffar på undersökningar inför synfelskirurgi frågar om det finns någon tid på året som är bättre än andra för att göra en operation. Den frågan har inte ett alldeles enkelt och allmängiltigt svar, men eftersom det nu är sommar tänkte jag skriva lite om vad man bör tänka på inför en operation just sommartid.

Det de flesta är oroliga för är en ökad infektionsrisk efter en operation. Med modern antibiotika är det dock inte någon ökad risk. Det man däremot bör ha i åtanke är att man inte ska bada i vare sig hav, sjö, bastu eller pool de första veckorna efter en ögonoperation. Det gör att man inte bör planera sin sol&badsemester i direkt anslutning till sin ögonoperation.

En annan sak som är bra att tänka på är att man efter en ögonoperation kan vara extra ljuskänslig. Efter en ögonlaseroperation är man dessutom extra känslig för UV-ljus eftersom denna typ av ljus kan påverka läkningsprocessen. Det betyder att det är extra viktigt att man använder bra solglasögon med fullgott UV-skydd efter en operation. Läs gärna mer om vikten av solglasögon i ett tidigare inlägg i vår blogg.

Ett problem som oftast dyker upp på våren och försommaren är allergibesvär i form av rinnande och kliande ögon. Jag brukar avråda från operation mitt under den värsta allergisäsongen, men annars hindrar inte heller den typen av problem en ögonoperation på sommaren.

Slutligen vill jag bara säga att man absolut kan göra en ögonoperation på sommaren. Vi har i och för sig stängt under en del av juli månad, men det beror på våra semestrar och inte att det är olämpligt att göra en operation. Att boka in sig för en förundersökning via vår hemsida kan man göra även när klinikerna är stängda.

Vi ses!

Svar på läsarfrågor om ögonoperationer

Jeanette Lindahl - 13 maj

För drygt en månad sedan skrev vi i ett blogginlägg att vi kommer att besvara läsarfrågor via filmklipp.

Nu är filmen klar och de flesta av frågorna besvaras i Youtubeklippet nedan. Men vi har fler filmer på gång så finns inte din fråga eller svar med här – så kommer den inom kort. Fortsätt gärna att ställa dina frågor om ögonoperationer och ögonlaser här på bloggen eller på vår Facebooksida så besvarar vi dem efter hand.

Vilka synfel kan vi operera och hur?

Patrik Svensson - 19 april

En av många frågor som dyker upp när jag träffar människor och berättar vad jag arbetar med är ”Vilka synfel kan ni operera?” Lite kaxigt brukar jag svara ”I stort sett alla!” I dagens inlägg tänkte jag svara på frågan lite mer ingående.

Först bör man kanske känna till vilka huvudtyper av synfel som finns, så jag inleder med en snabbgenomgång av dessa. Närsynthet, översynthet och astigmatism är de vanliga synfelen som på ett eller annat sätt påverkar hur man ser på avstånd oberoende av ålder. Ålderssynhet uppträder oftast i 45-årsåldern och påverkar seendet på nära avstånd, dvs läsning, datorarbete, matlagning m.m. En vanlig missuppfattning är att åldersynthet och översynthet är samma sak, men även om de kan uppträda i samma ålder så har olika orsaker.

Så vad kan vi då operera och hur?

Jag börjar med närsynthet, som är det vanligaste synfelet vi opererar på de som inte fått åldersynthet än. Om man har en närsynthet på upp till 6 dioptrier brukar vi i de flesta fall rekommendera en laseroperation av synfelet. Om synfelet är större än 6 dioptrier så brukar vi istället rekommendera en ICL-operation. ICL-operationen har fördelen att så länge det tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfelet, spelar det ingen roll hur stort synfelet är. Idag tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfel på upp till 18 dioptrier. Väldigt få har en närsynthet som är större än så.

När det gäller översynthet så blir svaret något annorlunda. Om synfelet är upp till 3 dioptrier blir oftast rekommendationen en laseroperation. Därefter är det återigen en ICL-operation som rekommenderas. Även vid översynthet kan vi med hjälp av en ICL-operation korrigera stora synfel, nämligen upp till 10 dioptrier.

Astigmatism är oftast kombinerad med någon av de ovanstående synfelen. Då får man naturligtvis göra en rekommendation som grundar sig på det totala synfelet. Som enkel grundregel kan man säga att om astigmatismen är mindre än 3 dioptrier för närsynta, eller 1 dioptri för översynta, så är en laserbehandling det vi brukar rekommendera. Om astigmatismen är större än så återkommer ICL-operationen som en räddare i nöden. Astigmatism upp till 5 dioptrier kan opereras med hjälp av den operationen.

Alla de ovanstående rekommendationerna gäller för de som inte har fått problem med ålderssynthet ännu. När man fått problem att läsa brukar vi i första hand avråda från operationer som inte åtgärdar grundproblemet, nämligen ögats naturliga lins. Därför blir oftast rekommendationen en CLE/RLE-operation där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny. Med den här typen av operation kan man åtgärda synfel nästan oberoende av glasögonstyrka, både när det gäller närsynthet, översynthet och astigmatism. Man kan dessutom i de flesta fall sätta in en multifokal lins som man ser med både på långa avstånd och vid läsning, utan glasögon.

Grunden för en korrekt rekommendation är alltid en noggrann förundersökning för att ta reda på var och ens individuella förutsättningar. När den är utförd utgår vi ifrån våra behandlingsrekommendationer för att ge ett så säkert och bra alternativ som möjligt, i varje enskilt fall.

Som avslutning kan jag alltså säga, även om det låter en smula kaxigt, att vi kan operera i stort sett alla synfel.

Har du frågor om ögonoperationer och ögonlaser?

Jeanette Lindahl - 21 mars

Går du och funderar på frågor om ögonoperation, ögonlaser och synfelskirurgi? Då är du garanterat inte ensam. De flesta vi pratar med och träffar på klinikerna har massor av frågor innan besöket hos oss. Många har gått och funderat på specifika saker i många månader innan man tagit sig tid att åka in till kliniken för en pratstund eller förundersökning. Man har velat ställa frågor, men inte alltid vetat vem man ska vända sig till.

För att göra det enkelt för alla er som går och funderar på frågor ögonoperation och ögonlaser tänker vi nu starta upp ett återkommande inslag här på bloggen. En frågestund där du får ställa alla frågor som du går och bär på till vår chefkirurg.

Vad kan jag ställa för frågor?
Du kan fråga precis vad som helst som har med ögon, ögonlaser och ögonoperation att göra. Behandlingsmetoder, typ av synfel, bieffekter – vad som helst. Ingen fråga är för dum. Och naturligtvis får du vara anonym om du vill.

Efter ett par veckor samlar jag ihop alla frågor som kommit in, och filmar sen en intervju med Capio Medoculars chefskirurg som får besvara alla frågor. Varför vi inte nöjer oss med att svara i text? Vi tror att rörliga bilder, som ju pratar till fler sinnen än vad text gör, är allra bäst i det här fallet. Du ska få ditt svar precis som du hade fått det om du kommit in till en av våra kliniker. För att komma så nära det målet som möjligt är filmklipp det bästa alternativet på nätet.

Hur lämnar jag in min fråga?
Din fråga ställer du antingen direkt här i vår blogg, som en kommentar till det här inlägget eller på vår Facebooksida Återigen – ingen fråga är för dum, konstig, bred eller smal. Fråga på!

Funderingar inför en ögonoperation

Jeanette Lindahl - 31 januari

De flesta av våra patienter har mycket frågor och funderingar inför sin operation som de gärna vill ställa till någon som har opererat ögonen. De i vår personal som själva är opererade får naturligtvis massor av relevanta frågor men vi brukar även hänvisa till vår facebook-sida som är lite som en referenssida. Jag har låtit intervjua dr Göran Helgason, som både är kirurg och tidigare patient, och på så sätt har erfarenhet av båda sidor, vilket ger honom en mycket stor förståelse för patientens funderingar – och att man faktiskt kan vara skraj inför sitt ingrepp.

Hur länge funderade du på din ögonoperation?
Jag funderade, precis som många av våra patienter, väldigt länge. I några år faktiskt. Men mycket berodde på att jag under min vankelmodiga period höll på att bli ålderssynt. Jag var faktiskt en hårsmån ifrån att göra LASIK 1999 men det hanns inte med just då.

Vad hade du för synfel innan operationen?
Jag var närsynt men skillnaden var stor mellan ögonen. På höger öga var synfelet inte mer än – 2,75 D men på vänster -5 D.

Vad tyckte du var mest besvärande med att vara närsynt?
– Jag kunde inte ha kontaktlinser. Glasögon är ett utomordentligt opraktiskt hjälpmedel: dom blir smutsiga, immar igen, blir våta, går inte att bada med, erbjuder inte något bra solskydd, går sönder, är svåra att hitta (speciellt när man är närsynt!), synfältet är dåligt – ja, det finns massor att gnälla på faktiskt.

Var du aldrig rädd att något inte skulle gå som planerat med tanke på att du är mikro-kirurg och oerhört beroende av din syn?
Jag var nervös, jo, men innerst inne visste jag ju att svåra komplikationer är oerhört sällsynta (jag brukar inte vinna på lotto heller) och att min kirurg (Bo Andersén) är väldigt professionell.

Vilken metod är du opererad med – och varför?
– Jag valde ICL som enligt min erfarenhet, vid den tidpunkten för 6 år sedan, var den bästa av alla våra metoder. Numera finns det ännu fler valmöjligheter. Men ICL brukar fortfarande leverera en god synskärpa och, inte minst, god synkvalitet. Det går också fort, smärtfritt och man kan jobba dagen efter operationen, vilket jag också gjorde.

Vad tyckte du var läskigast med själva ingreppet?
– Att inte ha kontroll. För det behovet har jag verkligen ;-) Det starka ljuset från mikroskopet är också lite besvärande.

Gjorde det ont?
– Nej, och jag märkte inte vad som pågick, i detalj alltså, även om jag gjort massor av sådana ingrepp själv. Och snabbt som tusan, plötsligt var det bara över.

Hur kändes det efteråt?
– Omtumlad och lättad. Jag märkte ju på en gång att jag såg bättre än jag någonsin gjort utan glasögon även om det var lite dimmigt.

Hur lång tid tog det innan du såg bra efter operationen?
– På långt håll såg jag bra redan första dagen, eller tillräckligt bra för att ta mig hem själv och läsa text på TV:n. Sedan blev det gradvis bättre för att bli som bäst efter en vecka. Sedan dess har synen faktiskt varit oförändrad.

Vad är det bästa med att slippa glasögon?
– Friheten att kunna fungera i alla situationer utan begränsningar och hjälpmedel är större och mer genomgripande än vad jag kunde inbilla mig. Det påminns jag fortfarande om och ibland tänker jag som många patienter säger – ”det här är det bästa jag har gjort (för mig själv)”.