Jeanette Lindahl - 1 februari
Översynthet eller hyperopi, vilket många även kallar för långsynthet – är det näst vanligaste synfelet. Hela 21% av Sveriges befolkning över 15 år är översynta.
Översynta – eller långsynta – personer ser tvärtemot närsynta personer bättre på långt håll än på nära håll, beroende på att ögat är för kort så skärpan hamnar bakom näthinnan.
Men titta på den här filmen med leg. optiker, Patrik Svensson på Capio Medocular, så kommer han att förklara vad det innebär och vad man kan göra åt det.
Patrik Svensson - 12 januari
I informationen på olika hemsidor står det ibland att man använder sfäriska eller asfäriska linser vid operationer. Det är begrepp som en del kanske känner igen, men vad betyder de egentligen och vad får de effekt vid en operation? Det är frågor som jag tänkte svara på i dagens blogginlägg.
För det första, vad betyder sfärisk och asfärisk i sammanhanget linser? En aning förenklat kan man säga att en sfärisk lins har ytor som är utskurna från ett runt klot. Det betyder att en sfärisk yta har en helt jämn krökning.
En asfärisk lins har ytor där krökningen varierar från mitten av linsen till kanten, vilket gör att den blir plattare ju längre ut från mitten man kommer.
Så vad har det för betydelse att en lins är sfärisk eller asfärisk? Flera stycken faktiskt.
Sfäriska linser blir för det första tjockare än asfäriska, eftersom de senare är plattare i kanterna. När vi använder linser vid operationer betyder det att en asfärisk lins är lättare att vika och behöver mindre snitt där man för in linsen i ögat.
Sfäriska linser ger också upphov till felaktigheter i hur ljuset bryts, så kallad sfärisk aberration. Det senare beror på att ljuset bryts mer i kanterna och ger upphov till sämre bildkvalité.
En fördel som de sfäriska linserna har är att de är betydligt enklare att tillverka, vilket ger ett lägre pris.
Sfäriska linser baseras på en äldre teknologi, men med de tekniska framsteg som gjorts har asfäriska linser fått stort genomslag när det gäller val av lins vid operationer. På Capio Medocular använder vi endast asfäriska linser vid våra operationer. Faktum är att vi också använder asfäriska behandlingar även när vi gör laseroperationer.
Jeanette Lindahl - 31 oktober
Det förekommer fler och fler olika begrepp för laserbehandling av ögonen. För den oinvigde kan det vara mer än förvirrande med alla nya begrepp som dyker upp. I den här filmen försöker Dr Göran Helgason att reda ut vilka olika typer av ögonlaserbehandling det finns.
Jeanette Lindahl - 18 oktober
Finns det risker med ögonoperationer eller ögonlaser?Dr Göran Helgason, medicinskt ansvarig för synfelskirurgi hos Capio Medocular, berättar i den här filmen om vilka risker det finns vid ögonoperationer. Riskerna skiljer sig lite åt beroende på om det är ögonlaser eller linskirurgi.
Anna Björkholm - 13 september
Vissa köper precis vad de vill när de vill ha det, det låter lockande men hur genomtänkt blir det? Andra tänker till både en och två gånger innan de slår till. De personer som jag träffar vid förundersökningar har ofta funderat i många månader och till och med i flera år innan de låter tanken övergå i handling och bokar en tid hos mig. Största anledningen till att man funderar så länge är att man väger fördelarna med en operation och riskerna mot varandra. Men en annan viktig anledning är också kostnaden. 27.800 kronor (och ibland även mer) är trots allt en ganska hög engångskostnad för många människor. Tyvärr så drabbas personer med synfel av höga kostnader oavsett hur man väljer att korrigera sitt synfel. Glasögon och kontaktlinser är ju inte alltid ett lågprisalternativ… Jag har några exempel här nedanför:
Om du som månadslinsbärare skulle välja att göra en laseroperation så skulle du ha tjänat in operationen på ungefär fem år. Dels har du kostnaden för linserna men så tillkommer även linsvätskor och glasögon. För glasögon kommer man inte undan ändå. Om du istället använder endagslinser så har du tjänat in operationskostnaden ännu fortare, drygt tre år. Fem par progressiva glasögon kostar ungefär lika mycket som en RLE/CLE-operation med multifokal lins. Och progressiva glas är tyvärr något som man behöver byta ganska ofta när man väl börjat bli ålderssynt eftersom synen bara blir sämre och sämre på nära håll. Så fem par gör man lätt av med på tio år!
Så i det långa loppet är det inte alls dyrare att operera sina ögon än att använda glasögon eller kontaktlinser. Det är däremot lättare att pytsa ut hundralapparna än att lägga ut en månadslön på ett bräde så därför har vi tagit fram två alternativ för att hantera operationskostnaden lättare. Gå in på vår hemsida och läs om dessa två alternativ: bruttolöneavdrag och Human Finans.
Patrik Svensson - 5 juli
En hel del av dem jag träffar på undersökningar inför synfelskirurgi frågar om det finns någon tid på året som är bättre än andra för att göra en operation. Den frågan har inte ett alldeles enkelt och allmängiltigt svar, men eftersom det nu är sommar tänkte jag skriva lite om vad man bör tänka på inför en operation just sommartid.
Det de flesta är oroliga för är en ökad infektionsrisk efter en operation. Med modern antibiotika är det dock inte någon ökad risk. Det man däremot bör ha i åtanke är att man inte ska bada i vare sig hav, sjö, bastu eller pool de första veckorna efter en ögonoperation. Det gör att man inte bör planera sin sol&badsemester i direkt anslutning till sin ögonoperation.
En annan sak som är bra att tänka på är att man efter en ögonoperation kan vara extra ljuskänslig. Efter en ögonlaseroperation är man dessutom extra känslig för UV-ljus eftersom denna typ av ljus kan påverka läkningsprocessen. Det betyder att det är extra viktigt att man använder bra solglasögon med fullgott UV-skydd efter en operation. Läs gärna mer om vikten av solglasögon i ett tidigare inlägg i vår blogg.
Ett problem som oftast dyker upp på våren och försommaren är allergibesvär i form av rinnande och kliande ögon. Jag brukar avråda från operation mitt under den värsta allergisäsongen, men annars hindrar inte heller den typen av problem en ögonoperation på sommaren.
Slutligen vill jag bara säga att man absolut kan göra en ögonoperation på sommaren. Vi har i och för sig stängt under en del av juli månad, men det beror på våra semestrar och inte att det är olämpligt att göra en operation. Att boka in sig för en förundersökning via vår hemsida kan man göra även när klinikerna är stängda.
Vi ses!
Jeanette Lindahl - 13 maj
För drygt en månad sedan skrev vi i ett blogginlägg att vi kommer att besvara läsarfrågor via filmklipp.
Nu är filmen klar och de flesta av frågorna besvaras i Youtubeklippet nedan. Men vi har fler filmer på gång så finns inte din fråga eller svar med här – så kommer den inom kort. Fortsätt gärna att ställa dina frågor om ögonoperationer och ögonlaser här på bloggen eller på vår Facebooksida så besvarar vi dem efter hand.
Göran Helgason - 26 april
I en artikelserie i GP nyligen diskuterades bland annat om vilken ögonlasermetod som är ”bäst”. Det börjar råda en viss begreppsförvirring inom ögonlaseriet. I artikel talades det t.ex. om ”No Cut” och ”FS LASIK”. Vissa begrepp är påhittade av en klinik eller ett företag som säljer utrustningen för att det skall ge sken av att metoden är unik.
Egentligen finns det bara två metoder som används i Sverige idag: LASIK och LASEK. LASEK brukar i Sverige kallas ELSA för att inte förväxlas med LASIK.
Vid LASIK görs ett tunt snitt i hornhinnan, ett lock tillverkas, lyfts upp och laserbehandlingen sker på djupet av hornhinnan. Locket kan göras med en annan typ av laser (då kallas det bland annat FS LASIK) eller med ett mekaniskt precisionsinstrument. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.
Vid LASEK/ELSA gör man inget snitt (”no cut”) utan hornhinnans ytskikt avlägsnas med alkohol, laser eller med ett instrument. Själva laserbehandlingen görs ytligt i hornhinnan. Inte heller i fallet LASEK/ELSA finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.
Men om man funderar på LASIK eller LASEK/ELSA, vilket är då bäst? Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning – som kanske till och med slutar med en ICL.
