Jeanette Lindahl - 13 maj
För drygt en månad sedan skrev vi i ett blogginlägg att vi kommer att besvara läsarfrågor via filmklipp.
Nu är filmen klar och de flesta av frågorna besvaras i Youtubeklippet nedan. Men vi har fler filmer på gång så finns inte din fråga eller svar med här – så kommer den inom kort. Fortsätt gärna att ställa dina frågor om ögonoperationer och ögonlaser här på bloggen eller på vår Facebooksida så besvarar vi dem efter hand.
Göran Helgason - 26 april
I en artikelserie i GP nyligen diskuterades bland annat om vilken ögonlasermetod som är ”bäst”. Det börjar råda en viss begreppsförvirring inom ögonlaseriet. I artikel talades det t.ex. om ”No Cut” och ”FS LASIK”. Vissa begrepp är påhittade av en klinik eller ett företag som säljer utrustningen för att det skall ge sken av att metoden är unik.
Egentligen finns det bara två metoder som används i Sverige idag: LASIK och LASEK. LASEK brukar i Sverige kallas ELSA för att inte förväxlas med LASIK.
Vid LASIK görs ett tunt snitt i hornhinnan, ett lock tillverkas, lyfts upp och laserbehandlingen sker på djupet av hornhinnan. Locket kan göras med en annan typ av laser (då kallas det bland annat FS LASIK) eller med ett mekaniskt precisionsinstrument. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.
Vid LASEK/ELSA gör man inget snitt (”no cut”) utan hornhinnans ytskikt avlägsnas med alkohol, laser eller med ett instrument. Själva laserbehandlingen görs ytligt i hornhinnan. Inte heller i fallet LASEK/ELSA finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.
Men om man funderar på LASIK eller LASEK/ELSA, vilket är då bäst? Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning – som kanske till och med slutar med en ICL.
Patrik Svensson - 19 april
En av många frågor som dyker upp när jag träffar människor och berättar vad jag arbetar med är ”Vilka synfel kan ni operera?” Lite kaxigt brukar jag svara ”I stort sett alla!” I dagens inlägg tänkte jag svara på frågan lite mer ingående.
Först bör man kanske känna till vilka huvudtyper av synfel som finns, så jag inleder med en snabbgenomgång av dessa. Närsynthet, översynthet och astigmatism är de vanliga synfelen som på ett eller annat sätt påverkar hur man ser på avstånd oberoende av ålder. Ålderssynhet uppträder oftast i 45-årsåldern och påverkar seendet på nära avstånd, dvs läsning, datorarbete, matlagning m.m. En vanlig missuppfattning är att åldersynthet och översynthet är samma sak, men även om de kan uppträda i samma ålder så har olika orsaker.
Så vad kan vi då operera och hur?
Jag börjar med närsynthet, som är det vanligaste synfelet vi opererar på de som inte fått åldersynthet än. Om man har en närsynthet på upp till 6 dioptrier brukar vi i de flesta fall rekommendera en laseroperation av synfelet. Om synfelet är större än 6 dioptrier så brukar vi istället rekommendera en ICL-operation. ICL-operationen har fördelen att så länge det tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfelet, spelar det ingen roll hur stort synfelet är. Idag tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfel på upp till 18 dioptrier. Väldigt få har en närsynthet som är större än så.
När det gäller översynthet så blir svaret något annorlunda. Om synfelet är upp till 3 dioptrier blir oftast rekommendationen en laseroperation. Därefter är det återigen en ICL-operation som rekommenderas. Även vid översynthet kan vi med hjälp av en ICL-operation korrigera stora synfel, nämligen upp till 10 dioptrier.
Astigmatism är oftast kombinerad med någon av de ovanstående synfelen. Då får man naturligtvis göra en rekommendation som grundar sig på det totala synfelet. Som enkel grundregel kan man säga att om astigmatismen är mindre än 3 dioptrier för närsynta, eller 1 dioptri för översynta, så är en laserbehandling det vi brukar rekommendera. Om astigmatismen är större än så återkommer ICL-operationen som en räddare i nöden. Astigmatism upp till 5 dioptrier kan opereras med hjälp av den operationen.
Alla de ovanstående rekommendationerna gäller för de som inte har fått problem med ålderssynthet ännu. När man fått problem att läsa brukar vi i första hand avråda från operationer som inte åtgärdar grundproblemet, nämligen ögats naturliga lins. Därför blir oftast rekommendationen en CLE/RLE-operation där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny. Med den här typen av operation kan man åtgärda synfel nästan oberoende av glasögonstyrka, både när det gäller närsynthet, översynthet och astigmatism. Man kan dessutom i de flesta fall sätta in en multifokal lins som man ser med både på långa avstånd och vid läsning, utan glasögon.
Grunden för en korrekt rekommendation är alltid en noggrann förundersökning för att ta reda på var och ens individuella förutsättningar. När den är utförd utgår vi ifrån våra behandlingsrekommendationer för att ge ett så säkert och bra alternativ som möjligt, i varje enskilt fall.
Som avslutning kan jag alltså säga, även om det låter en smula kaxigt, att vi kan operera i stort sett alla synfel.
Göran Helgason - 4 oktober
I ett tidigare inlägg skrev jag övergripande om riskerna med en ögonoperation. För som med all kirurgi finns det ”risker”. Komplikationer kan uppstå, även om de är ovanliga, det ska man inte sticka under stolen med. I det här inlägget tittar jag närmare på eventuella komplikationer som kan uppstå vid behandling med ögonlaser.
Den allvarligaste risken eller komplikationen vid ögonlaser (LASIK och LASEK/ELSA) är, näst efter infektion, att synskärpan inte blir lika bra som den var innan, inte ens med glasögon, och att man upplever olika optiska störningar som besvärande. Med den nya generationen laserapparater är detta dock mycket sällsynt.
Halofenomen (ljusglorior runt belysning) och haze (ärrvävnad vid LASEK/ELSA) är något som det talas mycket om men som blivit extremt ovanligt med moderna laserapparater. Däremot är det vanligt att man under en period upplever att ögonen blir torrare och att mörkerseendet temporärt försämras. Detta går går i båda fallen över inom några månader.
Vid LASIK, där man skär upp ett lock i hornhinnan och laserbehandlar under locket, kan man råka ut för lock-incidenter, vilket innebär att man får en skada på det lock man skurit upp. Detta påverkar framförallt läkningsförloppet, men det är ovanligt att det händer.
Och till slut – cirka 10 procent av alla laserpatienter får göra en kompletterande laserbehandling på grund av att en del av synfelet inte försvunnit vid den första behandlingen.
Men som sagt. Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer i samband med operationer med ögonlaser. Något som vår patientenkät också visar. Skulle något hända, går det i de allra flesta fall att justera och åtgärda.
I nästa inlägg om det här ämnet kommer jag att ta upp risker vid linskirurgi.
Patrik Svensson - 23 augusti
Idag tänkte jag skriva lite om apparaten vi använder när vi gör laseroperationer. Den heter Allegretto Wave Eye-Q, är en 400Hz excimerlaser och arbetar med ljus med en våglängd på 193nm.
Det finns många olika sorters laserapparater, med olika funktion och syfte. De som används för ögonoperationer för att korrigera synfel kallas excimerlaser. De behandlar synfelet genom laserpulser i hög hastighet.
Våra Eye-Q har en hastighet på 400Hz, dvs 400 pulser per sekund. Det kan jämföras med en normal filmkamera som tar 12 till 24 bilder per sekund. Den höga hastigheten gör att behandlingstiden blir mycket kort, det tar endast c:a 2 sekunder per dioptri som man behandlar. Förutom att det gör att upplevelsen av själva operationen går snabbt, minskar det även ner påfrestningen på ögats vävnad.
Eye-Q kan göra en så kallad topografistyrd behandling av synfel. Ögats hornhinna kan ha små ojämnheter på sin yta, som kan ge upphov till problem med synen. Om man behandlar ögat som om det var helt jämnt skulle dessa små fel finnas kvar även efter behandlingen. Genom att göra noggranna mätningar av hornhinnans yta, dess topografi, ger man datorn som beräknar exakt hur själva behandlingen ska ske ett mycket gott underlag för att jämna till dessa ojämnheter. Det minimerar risken för störande synfenomen efter ögonoperationen. När man gör en topografistyrd behandling innebär det också att det blir en mjuk övergång mellan det område som behandlas för synfelet och det område på hornhinnan som inte behandlas. Det minskar risken för så kallade halo-fenomen.
Vi har haft Eye-Q sedan snart 3 år, först i Malmö men nu även i Stockholm och Örebro, och är mycket nöjda med resultaten. Snabbheten och säkerheten gör att det känns tryggt att arbeta med den.
Jeanette Lindahl - 17 juni
Häromdagen meddelades det i SR att en ögonklinik med säte i Uppsala har gett kronprinsessan Victoria och Daniel varsin ögonlaserbehandling i bröllopsgåva. För att undvika missförstånd så vill vi poängtera att det är inte Capio Medocular, med säte i Uppsala, som har gjort detta.
Naturligtvis önskar vi brudparet all lycka och välgång – men inte genom att skänka bort ögonoperationer.
En ögonoperation tycker vi är något som både är viktigt och oerhört seriöst, och vilket man väljer för att det inte fungerar med glasögon eller kontaktlinser. Att därför ge bort ögonlaserbehandling i gåva tycker vi inte är riktigt seriöst, om man nu inte vet att mottagaren vill och kan operera sig så klart. Många människor trivs dessutom utmärkt med sina glasögon.
Varje synfelsoperation hos oss föregås av en mycket noggrann förundersökning för att se om synfelet och ögat går att operera. Vid undersökningen så informeras även våra patienter om risker och eventuella biverkningar med vald operationsmetod. På Capio Medocular har vi utfört avancerad ögonkirurgi i nästan 25 år, så vi vet hur viktigt det är med trovärdighet – det är ju dina ögon det handlar om.
Anna Björkholm - 28 april
Innan jag började på Capio Medocular jobbade jag i en Synsambutik. Där träffade jag nästan dagligen kunder som funderade på att operera bort sitt synfel. Det roliga var att när de återkom något år senare så funderade de fortfarande!
Jag säger alltid: ”sluta fundera!” De flesta som funderar, funderar och funderar har inte ens varit på någon förundersökning. Börja med det för att utröna om du överhuvudtaget kan operera dina ögon, det är faktiskt många parametrar som ska stämma innan du får klartecken att det går att operera just ditt synfel.
Men i dag finns så många metoder – går det inte med ögonlaser så kan det gå utmärkt med linskirurgi. Enklast och snabbast bokar du en tid på vår hemsida eller här på bloggen under Boka synfelsbedömning. Men Capio Medocular har också ett mycket bra samarbete med Synsam, så ett första steg kan vara att prata med din optiker vid nästa lins- eller glasögonundersökning. Han eller hon kan hänvisa till närmaste klinik. Tiderna har förändrats och det är inte många optiker idag som rynkar på näsan när synfelskirurgi kommer på tal.
När man sen kommer till oss på en första undersökning av ögonen så har du möjlighet att, i lugn och ro, få svar på alla dina frågor. Vi gör också alla viktiga mätningar av ögonen och innan man går hem så vet man om synfelet går att operera och också vilken operationsmetod som är bäst för just dina ögon. Efter allt detta tycker jag sen att det är helt ok att börja fundera lite, men inte allt för länge bara…
Jeanette Lindahl - 21 april
I lördags var några av oss på Capio Medocular i Gränby Centrum, Uppsala, för att informera om synfelskirurgi. Det var ett mycket stort intresse bland besökarna och drygt ett 150 tal personer fick sina frågor besvarade om sitt synfel och möjligheten att göra en ögonoperation. De som ville kunde även få sitt synfel testat och mätt.
Besökarna tyckte att det var ett bra tillfälle att kombinera lite lördagsshopping med information om ögonlaser och linskirurgi, det blir enklare än att ringa sa många.
Eftersom golfsäsongen dragit igång kunde man även få möjlighet att pröva på att putta, och det märktes att vintern varit lång eller att många behöver korrigera sin syn, för högsta vinsten i puttävlingen lyckades ingen kamma hem. Bättre lycka nästa gång!
