Inlägg om ‘Synfel’

Översynthet – vad innebär det?

Jeanette Lindahl - 1 februari

Översynthet eller hyperopi, vilket många även kallar för långsynthet – är det näst vanligaste synfelet. Hela 21% av Sveriges befolkning över 15 år är översynta.
Översynta – eller långsynta – personer ser tvärtemot närsynta personer bättre på långt håll än på nära håll, beroende på att ögat är för kort så skärpan hamnar bakom näthinnan.

Men titta på den här filmen med leg. optiker, Patrik Svensson på Capio Medocular, så kommer han att förklara vad det innebär och vad man kan göra åt det.

Närsynthet – vad är det och vad kan man göra åt det?

Jeanette Lindahl - 20 januari

Det i särklass vanligaste synfelet är närsynthet. Hela 33% av sveriges befolkning är närsynta, det är fler än vad som har felfri syn (27%). Så du är långt ifrån ensam om att vara närsynt. I den här korta filmen, som vi lagt på Youtube, berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular, om vad det innebär att vara närsynt och vad man kan göra åt det.

Vilka synfel kan vi operera och hur?

Patrik Svensson - 19 april

En av många frågor som dyker upp när jag träffar människor och berättar vad jag arbetar med är ”Vilka synfel kan ni operera?” Lite kaxigt brukar jag svara ”I stort sett alla!” I dagens inlägg tänkte jag svara på frågan lite mer ingående.

Först bör man kanske känna till vilka huvudtyper av synfel som finns, så jag inleder med en snabbgenomgång av dessa. Närsynthet, översynthet och astigmatism är de vanliga synfelen som på ett eller annat sätt påverkar hur man ser på avstånd oberoende av ålder. Ålderssynhet uppträder oftast i 45-årsåldern och påverkar seendet på nära avstånd, dvs läsning, datorarbete, matlagning m.m. En vanlig missuppfattning är att åldersynthet och översynthet är samma sak, men även om de kan uppträda i samma ålder så har olika orsaker.

Så vad kan vi då operera och hur?

Jag börjar med närsynthet, som är det vanligaste synfelet vi opererar på de som inte fått åldersynthet än. Om man har en närsynthet på upp till 6 dioptrier brukar vi i de flesta fall rekommendera en laseroperation av synfelet. Om synfelet är större än 6 dioptrier så brukar vi istället rekommendera en ICL-operation. ICL-operationen har fördelen att så länge det tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfelet, spelar det ingen roll hur stort synfelet är. Idag tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfel på upp till 18 dioptrier. Väldigt få har en närsynthet som är större än så.

När det gäller översynthet så blir svaret något annorlunda. Om synfelet är upp till 3 dioptrier blir oftast rekommendationen en laseroperation. Därefter är det återigen en ICL-operation som rekommenderas. Även vid översynthet kan vi med hjälp av en ICL-operation korrigera stora synfel, nämligen upp till 10 dioptrier.

Astigmatism är oftast kombinerad med någon av de ovanstående synfelen. Då får man naturligtvis göra en rekommendation som grundar sig på det totala synfelet. Som enkel grundregel kan man säga att om astigmatismen är mindre än 3 dioptrier för närsynta, eller 1 dioptri för översynta, så är en laserbehandling det vi brukar rekommendera. Om astigmatismen är större än så återkommer ICL-operationen som en räddare i nöden. Astigmatism upp till 5 dioptrier kan opereras med hjälp av den operationen.

Alla de ovanstående rekommendationerna gäller för de som inte har fått problem med ålderssynthet ännu. När man fått problem att läsa brukar vi i första hand avråda från operationer som inte åtgärdar grundproblemet, nämligen ögats naturliga lins. Därför blir oftast rekommendationen en CLE/RLE-operation där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny. Med den här typen av operation kan man åtgärda synfel nästan oberoende av glasögonstyrka, både när det gäller närsynthet, översynthet och astigmatism. Man kan dessutom i de flesta fall sätta in en multifokal lins som man ser med både på långa avstånd och vid läsning, utan glasögon.

Grunden för en korrekt rekommendation är alltid en noggrann förundersökning för att ta reda på var och ens individuella förutsättningar. När den är utförd utgår vi ifrån våra behandlingsrekommendationer för att ge ett så säkert och bra alternativ som möjligt, i varje enskilt fall.

Som avslutning kan jag alltså säga, även om det låter en smula kaxigt, att vi kan operera i stort sett alla synfel.

Perfekt syn, finns det?

Anna Björkholm - 17 januari

Tror du att du har perfekt syn? Det är faktiskt mycket ovanligt att man träffar en person som har helt felfria ögon. Som optiker blir man överraskad när man hittar ett öga utan synfel och ganska säkert är det att man i alla fall hittar ett litet synfel när man sedan undersöker det andra ögat. Enligt en Sifo-undersökning som Capio Medocular låtit genomföra så är det faktiskt endast 27 procent av alla svenskar mellan 18 och 65 år som inte har något synfel.

Många små synfel kan ögat hantera helt själv med hjälp av ögonmusklerna och linsen. Då är det svårt att veta att man har ett synfel om man aldrig blivit undersökt av en optiker. Vissa personer kan dock få problem om synfelet är så pass stort att ögonmusklerna inte orkar med. Det är då man börjar se suddigt, får huvudvärk, känner sig grusig eller irriterad i ögonen. Ett synfel måste alltså bara korrigeras om det ger besvär.

Jag pratar dagligen med patienter om dessa fyra sorters synfel:

Närsynthet – man ser bra på nära håll men behöver korrektion på långt håll.

Översynthet – man ser bra på långt håll men behöver korrektion på nära håll. Är man kraftigt översynt ser man tyvärr inte bra på något avstånd.

Astigmatism – kan vara i kombination med de andra synfelen och innebär att man har olika fokus i vertikal och horisontell riktning. Ibland kallas det också brytningsfel.

Översynthet och astigmatism är något som ögat är bra på att korrigera själv så man kan gå omkring i många år utan att veta om att man har det.

Ålderssynthet, däremot, är en annan sorts synfel som brukar börja göra sig påmind runt fyrtiofem års ålder. Linsen i ögat blir stelare ju äldre man blir och desto svårare blir det att kunna se på nära håll. Många patienter pratar om att ”armarna tar slut”, man flyttar sitt läsavstånd längre och längre bort från ögonen tills armarna inte räcker till längre och då skaffar man läsglasögon. I samma veva blir det också svårare för ögonen att hantera översynthet och astigmatism. Så har man den sortens synfel så blir det plötsligt ett problem också.

Kort sagt, har du ett synfel är du INTE ensam.

Synfelskirurgi c/o Synsam

Anna Björkholm - 28 september

Varför en bild på glasögon när vi sysslar med ögonoperationer? Varför gör vi reklam för Synsam?

Jo, för att sen ett par år tillbaka har vi ett samarbete med Synsam som innebär att deras optiker även kan erbjuda sina kunder ögonoperationer, eller synfelskirurgi som det också kallas. Optiker har ju tidigare endast kunnat erbjuda glasögon eller kontaktlinser för att hjälpa sina kunder med sina synfel, stora som små. Men det är ju inte mer än rätt att optikerna ska kunna erbjuda HELA sortimentet av synfelskorrektion.

För närvarande har vi fyra satellitkliniker, Synsam Kristianstad, Synsam Växjö, Synsam Örebro och Synsam på Nybrogatan i Stockholm, varav de två senaste även har operationssal för laserbehandlingar. Där finns specialutbildade optiker som gör förundersökningar och kan göra en rekommendation om vilken operationsmetod som passar dina ögon. När det sen är dags för operation så är det våra erfarna kirurger, tillika bloggförfattare, Göran Helgason och Bo Andersén som utför dessa.

Om du går till din Synsamoptiker kan de erbjuda det bästa alternativet för dig och dina ögon, oavsett om det är glasögon, kontaktlinser eller synfelskirurgi. Passa på att fråga om dina möjligheter nästa gång du ska förnya ditt kontaktlinsrecept eller skaffa nya progressiva glasögon.

Vår ögonlaser

Patrik Svensson - 23 augusti

Idag tänkte jag skriva lite om apparaten vi använder när vi gör laseroperationer. Den heter Allegretto Wave Eye-Q, är en 400Hz excimerlaser och arbetar med ljus med en våglängd på 193nm.

Det finns många olika sorters laserapparater, med olika funktion och syfte. De som används för ögonoperationer för att korrigera synfel kallas excimerlaser. De behandlar synfelet genom laserpulser i hög hastighet.

Våra Eye-Q har en hastighet på 400Hz, dvs 400 pulser per sekund. Det kan jämföras med en normal filmkamera som tar 12 till 24 bilder per sekund. Den höga hastigheten gör att behandlingstiden blir mycket kort, det tar endast c:a 2 sekunder per dioptri som man behandlar. Förutom att det gör att upplevelsen av själva operationen går snabbt, minskar det även ner påfrestningen på ögats vävnad.

Eye-Q kan göra en så kallad topografistyrd behandling av synfel. Ögats hornhinna kan ha små ojämnheter på sin yta, som kan ge upphov till problem med synen. Om man behandlar ögat som om det var helt jämnt skulle dessa små fel finnas kvar även efter behandlingen. Genom att göra noggranna mätningar av hornhinnans yta, dess topografi, ger man datorn som beräknar exakt hur själva behandlingen ska ske ett mycket gott underlag för att jämna till dessa ojämnheter. Det minimerar risken för störande synfenomen efter ögonoperationen. När man gör en topografistyrd behandling innebär det också att det blir en mjuk övergång mellan det område som behandlas för synfelet och det område på hornhinnan som inte behandlas. Det minskar risken för så kallade halo-fenomen.

Vi har haft Eye-Q sedan snart 3 år, först i Malmö men nu även i Stockholm och Örebro, och är mycket nöjda med resultaten. Snabbheten och säkerheten gör att det känns tryggt att arbeta med den.

Multifokala linser – för vem?

Göran Helgason - 16 augusti

I ett tidigare inlägg skrev jag om ett föredrag jag höll i Vilnius i våras om multifokala linser. Jag tänkte här gå in lite mer på vem som lämpar sig för multifokala linser och för- och nackdelar med linserna.

Glasögonfrihet med inopererad multifokal lins - vad innebär det?
Linsen utvecklades från början för att patienter som opererats för grå starr skulle kunna se klart på alla avstånd, utan läsglasögon eller progressiva glas, men fungerar lika bra att för dig som inte har grå starr. Förutom ålderssynthet (presbyopi) korrigerar en multifokal lins också närsynthet, långsynthet och astigmatism/brytningsfel.

Trygg och beprövad operation
Operationekniken med multifokal lins är densamma som vid vanlig gråstarr och i Sverige utförs mer än 80 000 sådana operationer årligen. Man ska inte negligera att det rör sig om en operation som inte går att göra helt riskfri. Men det här är en operationsmetod som utvecklats och förfinats, som få andra ingrepp, under mer än 50 år och har generellt sett en väldigt låg risk. Dessutom är metoden snabb och smärtfri.

Alla utvecklar förr eller senare grå starr eftersom det är en naturlig åldrandeprocess i linsen. Men har man genomgått en operation med multifokal lins kan man aldrig utveckla grå starr eller få den tillbaka, eftersom den naturliga linsen har ersatts av en multifokal lins. Det finns flera typer och märken av multifokala linser, den vi framför allt använder på Capio Medocular är den s.k. ReSTOR-linsen som vi tycker fungerar mycket bra.

Den nya linsen varken känns eller stöts bort och behöver aldrig bytas ut.

De flesta – men inte alla – kan opereras med multifokal lins
En grundlig undersökning görs alltid för att avgöra om behandling med multifokal lins passar just dig och dina ögon. Förutsättningarna är olika och man måste göra en samlad bedömning av mjuk- och hårddata, men man vill till exempel inte operera in multifokal lins på patienter med andra ögonsjukdomar så som åldersförändring av gula fläcken eller grön starr.

En operation som det kan ta tid att vänja sig vid
Det är mycket vanligt med en haloeffekt (ringar runt ljuskällor) i mörker, efter operationen. Detta är något som avtar under det första året. Hjärnan vänjer sig gradvis vid haloeffekterna och ”filtrerar” bort dem.

Multifokallinsen är konstruerad för att fungera som bäst på ca 35-40 cm avstånd. Ålderssynta läser gärna med ”långa armar”. Efter operationen är det viktigt att på nytt hålla föremålen närmare ögat, så som du kunde när du var yngre. Om man upplever att läsningen är oskarp kan man pröva att öka belysningen, det brukar hjälpa.

Bilden för såväl långt som nära håll bryts samtidigt i multifokallinsen. Man kan säga att två bilder visas för hjärnan på samma gång, som ska välja ut den bild som den vill se. Det gör att synen kan upplevas som svagt ”dubbel” eller ”tredimensionell” men allteftersom hjärnan vänjer sig vid den nya linsen avtar denna känsla av lätt beslöjning. Hjärnan måste vänja sig vid ett helt nytt sett att se och det kan ta tid.

Multifokallinsen ska göra det möjligt att se på tv, köra bil, se priser, sminka sig, läsa en bok, en meny och så vidare., utan glasögon. På avstånd kring 60-70 cm kan du se, men inte nödvändigtvis med full skärpa i början. Man kan till exempel få flytta datorskärmen närmare sig eller anpassa typsnittet. En del föredrar att använda svaga glasögon vid datorn, ett par enkla läsglas med styrka +1 eller +1,5 kan räcka.

Vår erfarenhet är att synen på medellånga avstånd tar längst tid att ”lära” sig. Den förbättras allt eftersom men kan ta längre tid att anpassa sig till än synen på kort avstånd och nära håll.

Slutligen
Tillvänjningsprocessen är väldigt individuell och det är därför väldigt svårt att säga exakt när allt kommer att fungera som det ska med just din syn efter en operation med multifokal lins. Tålamod är en dygd även i det här sammanhanget.

Skydda ögonen med solglasögon

Bo Andersén - 21 maj

Äntligen! Efter en ovanligt lång, kall och snöig vinter har vi fått en försmak av sommaren. Kläderna åker av, t-shirts, linnen och kortärmat kommer fram. Man kan bara vagga fram i solgasset, och vara sådär cool som man bara längtat efter så länge. Alla går där eller hänger på uteserveringar  i sina urhäftiga (säkert ganska ofta nya) moderiktiga SOLGLASÖGON. Och väldigt många har bara knallat in och köpt upp sig på säsongens fräcka nya solbrillor.

Men alla dom som knappt ser alls utan glasögon eller kontaktlinser? Jovisst, har man kontaktlinser så kan man ju njuta av vanliga solglasögon utan inslipade styrkor. Om man är under 40-45 alltså. Om man hunnit upp i ”medelåldern” så får man nöja sig med att synen är OK på långt håll med de snygga solglasen på. Men vill man läsa menyn på uteserveringen får man vackert byta till läsglasen. Avslöjande. Eller så får man ha de där smått ruinerande solglasen med progressiv slipning.

Nej, vanliga oslipade solglasögon är mest för dom som har friheten att kunna se utan hjälpmedel. Och det är en av de saker som flertalet av mina patienter värderar högt: att kunna ha ”vanliga solglasögon”. En del av den nyvunna friheten.

Viktigt att bära solglasögon
Capio Medocular har sedan flera år framhållit vikten av att använda solglasögon för att skydda sina ögon från det skadliga UV-ljuset. Solens UV-strålning är i dag faktiskt den enda kända faktorn som påskyndar utvecklingen av grå starr. I länder med mer solljus är det vanligt att grå starr utvecklas i yngre åldrar än i vår omgivning. Jag har tidigare uttalat mig om detta.

Vi har också gjort opartiska undersökningar av kvaliteten på solglas från olika tillverkare. Gång efter annan har det visat sig, att dyrare glasögon inte nödvändigtvis skyddar bättre. Men det är klokt att kräva CE-märkning och 100% UV-skydd, sannolikt bör man också undvika blåtonade solglas (för att de släpper igenom för mycket av det blå ljuset, som också anses skadligt för näthinnan). Resten är mest en mode- och komfort-fråga.

Men som sagt: Bäst förutsättningar att kunna välja i det stora modeutbudet har man, om man ser bra för övrigt utan glasögon. Och numera finns det ju bra och säkra behandlingsmetoder för de flesta synfel, så varför inte unna sig lyxen av ”vanliga solglasögon”? Att solglasögon dessutom är det enda skyddet mot framtida gråstarr gör ju inte saken sämre. Njut av vårsolen nu!

UPPDATERAT: Jag har nu publicerat en lista med 10 saker som du bör kräva av dina solglasögon.

UPPDATERAT 2: CE-märkning har onekligen allmänt betraktats som ett trovärdigt tecken på att solglasögons UV-skydd håller vad det lovar. Den 19 juli dök det dock upp en varningsrapport från Australien som lyfter fram att det fuskas med CE-märkningen. Vi har gått ut med ett pressmeddelande om detta idag, vilket kan hittas på vår hemsida. Capio Medocular har under många år – fram till 2007, gjort egna påkostade studier hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP av ca 10 olika solglasögon/år). Samtliga glasögon uppfyllde den angivna filterkategorin. Men efter den senaste rapporten finns förstås anledning att vara mer försiktig med påståenden om CE-märkningens innebörd. Från Capio-Medocular kommer vi att följa upp detta noggrannt.