Inlägg taggade med ‘CLE/RLE’

Sfäriska eller asfäriska linser?

Patrik Svensson - 12 januari

I informationen på olika hemsidor står det ibland att man använder sfäriska eller asfäriska linser vid operationer. Det är begrepp som en del kanske känner igen, men vad betyder de egentligen och vad får de effekt vid en operation? Det är frågor som jag tänkte svara på i dagens blogginlägg.

För det första, vad betyder sfärisk och asfärisk i sammanhanget linser? En aning förenklat kan man säga att en sfärisk lins har ytor som är utskurna från ett runt klot. Det betyder att en sfärisk yta har en helt jämn krökning.

En asfärisk lins har ytor där krökningen varierar från mitten av linsen till kanten, vilket gör att den blir plattare ju längre ut från mitten man kommer.

Så vad har det för betydelse att en lins är sfärisk eller asfärisk? Flera stycken faktiskt.

Sfäriska linser blir för det första tjockare än asfäriska, eftersom de senare är plattare i kanterna. När vi använder linser vid operationer betyder det att en asfärisk lins är lättare att vika och behöver mindre snitt där man för in linsen i ögat.

Sfäriska linser ger också upphov till felaktigheter i hur ljuset bryts, så kallad sfärisk aberration. Det senare beror på att ljuset bryts mer i kanterna och ger upphov till sämre bildkvalité.

En fördel som de sfäriska linserna har är att de är betydligt enklare att tillverka, vilket ger ett lägre pris.

Sfäriska linser baseras på en äldre teknologi, men med de tekniska framsteg som gjorts har asfäriska linser fått stort genomslag när det gäller val av lins vid operationer. På Capio Medocular använder vi endast asfäriska linser vid våra operationer. Faktum är att vi också använder asfäriska behandlingar även när vi gör laseroperationer.

45+ och vill slippa glasögon på både nära och långt håll?

Jeanette Lindahl - 5 januari

God fortsättning vill vi på Capio Medocular önska er alla!

Ett nytt når med nya utmaningar känns alltid spännande och stimulerande – lite som ett oskrivet ark.

Varför inte inleda året med att titta på vårt senaste filmklipp, där Dr Göran Helgason berättar om operationsmetoden RLE/CLE?

Den här filmen vänder sig framförallt till dig som är 45+ och vill slippa glasögon på både långt och nära håll, när du nu kanske även har blivit ålderssynt.

Även stora synfel kan avhjälpas med en ögonoperation – Gits nya liv efter RLE

Jeanette Lindahl - 7 december

För alla som har stora synfel finns naturligtvis frågan om det verkligen går att operera. Här delar Git Engblom med sig om sina funderingar innan operationen – och hur hon har upplevt det efter operationen

Varbergsbon Git Engblom hade innan sin ögonoperation i år ett relativt stort synfel: -12 respektive -13 samt brytningsfel. Hennes synfel upptäcktes redan i femårsåldern, men det skulle dröja mer än 50 år innan hon tog beslutet att genomföra en ögonoperation för att bli kvitt detta.

Däremellan har hon under många års tid haft linser för att se bra på långt håll. Glasögon har aldrig varit ett alternativ, ”de blir ju inte snygga när man har så stort synfel som jag har”.

– Jag hade funderat på att operera mig i många år men trodde inte att det skulle funka för mig. Min äldsta dotter gjorde en laseroperation för några år sedan, och efter det har hon legat på mig att undersöka om det vore möjligt även för mig.

Efter en rekommendation från sin optiker, besökte Git Capio Medocular i Göteborg. Ögonläkaren satte in monofokala linser för att motverka Gits närsynthet. Även brytningsfelet justerades.

– Jag ville fokusera på att se bra på långt håll. Åldersynen är inget problem för mig, jag har läsglasögon. Operationen gick hur bra som helst, och jag hade inga som helst bekymmer efteråt.

Git har båt vilket hon gärna utnyttjar så mycket som möjligt. Och där, ute på havet, blir det tydligt vad ögonoperation har bidragit till.

– Det är väldigt skönt att slippa tänka på linser ute till havs. Jag har alltid varit känslig för att få in skräp i ögat och när det blåst har det varit jobbigt att vara. Och som bekant blåser det mycket här på västkusten. Jag är supernöjd, det känns som att jag fått ett nytt liv.

Årets stora internationella möte om ögonoperationer

Göran Helgason - 26 oktober

Årets upplaga av världens största möte för synfelskirurgi och gråstarrskirurgi - ESCRS (European Society for Cataract and Refractive Surgery) – gick i år av stapeln i Wien. Omkring 6000 deltagare från hela världen hade samlats för att ta del av de senaste rönen om ögonoperationer.
Jag var själv där extra tidigt för att dela med mig om mina erfarenheter av ICL för patienter med kombinationen långsynthet och brytningsfel, på ett förmöte för ICL-experter. Där framkom också en viktig nyhet som kommer att ha betydelse för oss redan nu. Tidigare har man behövt göra ett litet hål i regnbågshinnan för att undvika högt tryck efter ICL-operation. En ny modell har nu introducerats där hålet redan finns i själva linsen. Sannolikt minskar också risken för grå starr med den här lösningen. Mycket fiffigt och praktiskt och inte så enkelt som det kan förefalla!

Årets huvudtema var annars linsoperation av både grå starr och RLE/CLE med laser (femto second lens surgery). Många av våra patienter tror att man sedan länge gör i stort sett alla ögonoperationer med laser medan både RLE/CLE och grå starr i själva verket görs med ultraljud. Att göra sådana ögonoperationer med laser är fortfarande rätt omständligt och väldigt dyrt men kommer att bli vanligt inom några år. Än så länge finns ingen sådan maskin i Sverige.
För åldersynthet är det fortfarande multifokala linser som dominerar, sådana som vi sedan länge använt på Capio Medocular, så där ligger vi i frontlinjen.
Laseroperationer för åldersynthet, Intracor, verkar inte utvecklas så som många hoppats och kan bla innebära en förtunning av hornhinnan i framtiden – förutom andra problem. Inom Capio Medocular har vi länge varit skeptiska till den här metoden och därför inte använt den och har nu fått vatten på vår kvarn.
Däremot verkar tunna hornhinneinlägg vara på frammarsch. Detta har jag bloggat om tidigare och den utvecklingen fortsätter.

Som vanligt var det givande att träffa alla kollegor från världens alla hörn och det finns fortfarande så många små och stora tips att snappa upp i många av föredragen – även om det kan röra sig om något så till synes självklart som att mäta synskärpan.

Garanti vid synfelsoperationer?

Patrik Svensson - 22 september

Många som kommer på en förundersökning frågar vad vi har för garanti när vi gör operationer för att korrigera synfel. I dagens blogg tänkte jag förklara hur vi tänker när det gäller svaret på den frågan.

Ordet garanti är intressant och det finns olika definitioner som förklarar ordets betydelse. Konsumentverket har en tydlig förklaring på vad som menas med garanti och läser man den så är det lätt att förstå att vi inte använder oss av ordet garanti i vår verksamhet, eftersom garanti i det fallet gäller dem som köper en vara. En ögonoperation är inte en vara som man kan byta ut eller reparera.

Så varför kan det förekomma överraskningar vid eller efter en ögonlaseroperation och varför kan de vara svårt eller omöjligt att förutsäga? Det är tyvärr inte så enkla frågor att besvara som man skulle önska. Det första, och mitt tycke viktigaste, som man bör komma ihåg är att vi är levande varelser som är uppbyggda av små beståndsdelar i form av celler, som i sin tur är uppbyggda av ännu mindre beståndsdelar i form av molekyler. Det sker kontinuerligt kommunikation och interaktion mellan dessa beståndsdelar som gör att kroppen i de flesta fall fungerar som den ska. Även om vi människor som helhet fungerar ungefär likadant, finns det en biologisk variation som leder till olikheter i t.ex. läkningsprocessen efter en laseroperation eller exakt lokalisering av linsen vid en RLE/CLE-operation. Det kan ha att göra med hur snabb läkningsprocessen är, omätbara skillnader i ögats minsta strukturer, eller ett otal andra ytterst små variationer som i slutändan kan visa sig leda till ett inte helt väntat resultat. I de allra flesta fallen blir resultatet av en operation så nära det perfekta att varken vi eller de som blivit opererade kan uppfatta eller mäta någon skillnad.

Så vad händer i de fallen då det uppstår överraskningar som faktiskt är störande för den som blivit opererad? Jag inledde ju med att säga att vi inte använder ordet garanti i vår verksamhet, betyder det att vi inte gör något alls om det uppstår problem? Självklart betyder det inte det. I de fall där det uppstått överraskningar efter en synfelsoperation, gör vi det som är medicinskt möjligt för att rätta till och avhjälpa besvären. Det kan innebära att vi gör kompletterande behandlingar, t.ex. ytterliggare en laseroperation. En viktig tanke här är att man vid förundersökningen får väldigt mycket information om den operationsmetod som vi rekommenderar och att vi rekommenderar den för att det är den metoden vi bedömer som säkrast i varje enskilt fall.

Vilka synfel kan vi operera och hur?

Patrik Svensson - 19 april

En av många frågor som dyker upp när jag träffar människor och berättar vad jag arbetar med är ”Vilka synfel kan ni operera?” Lite kaxigt brukar jag svara ”I stort sett alla!” I dagens inlägg tänkte jag svara på frågan lite mer ingående.

Först bör man kanske känna till vilka huvudtyper av synfel som finns, så jag inleder med en snabbgenomgång av dessa. Närsynthet, översynthet och astigmatism är de vanliga synfelen som på ett eller annat sätt påverkar hur man ser på avstånd oberoende av ålder. Ålderssynhet uppträder oftast i 45-årsåldern och påverkar seendet på nära avstånd, dvs läsning, datorarbete, matlagning m.m. En vanlig missuppfattning är att åldersynthet och översynthet är samma sak, men även om de kan uppträda i samma ålder så har olika orsaker.

Så vad kan vi då operera och hur?

Jag börjar med närsynthet, som är det vanligaste synfelet vi opererar på de som inte fått åldersynthet än. Om man har en närsynthet på upp till 6 dioptrier brukar vi i de flesta fall rekommendera en laseroperation av synfelet. Om synfelet är större än 6 dioptrier så brukar vi istället rekommendera en ICL-operation. ICL-operationen har fördelen att så länge det tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfelet, spelar det ingen roll hur stort synfelet är. Idag tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfel på upp till 18 dioptrier. Väldigt få har en närsynthet som är större än så.

När det gäller översynthet så blir svaret något annorlunda. Om synfelet är upp till 3 dioptrier blir oftast rekommendationen en laseroperation. Därefter är det återigen en ICL-operation som rekommenderas. Även vid översynthet kan vi med hjälp av en ICL-operation korrigera stora synfel, nämligen upp till 10 dioptrier.

Astigmatism är oftast kombinerad med någon av de ovanstående synfelen. Då får man naturligtvis göra en rekommendation som grundar sig på det totala synfelet. Som enkel grundregel kan man säga att om astigmatismen är mindre än 3 dioptrier för närsynta, eller 1 dioptri för översynta, så är en laserbehandling det vi brukar rekommendera. Om astigmatismen är större än så återkommer ICL-operationen som en räddare i nöden. Astigmatism upp till 5 dioptrier kan opereras med hjälp av den operationen.

Alla de ovanstående rekommendationerna gäller för de som inte har fått problem med ålderssynthet ännu. När man fått problem att läsa brukar vi i första hand avråda från operationer som inte åtgärdar grundproblemet, nämligen ögats naturliga lins. Därför blir oftast rekommendationen en CLE/RLE-operation där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny. Med den här typen av operation kan man åtgärda synfel nästan oberoende av glasögonstyrka, både när det gäller närsynthet, översynthet och astigmatism. Man kan dessutom i de flesta fall sätta in en multifokal lins som man ser med både på långa avstånd och vid läsning, utan glasögon.

Grunden för en korrekt rekommendation är alltid en noggrann förundersökning för att ta reda på var och ens individuella förutsättningar. När den är utförd utgår vi ifrån våra behandlingsrekommendationer för att ge ett så säkert och bra alternativ som möjligt, i varje enskilt fall.

Som avslutning kan jag alltså säga, även om det låter en smula kaxigt, att vi kan operera i stort sett alla synfel.

Problem med torra ögon

Patrik Svensson - 9 februari

Torrhetsproblem är ett vanligt problem och vi som undersöker människors ögon träffar på det i stort sett dagligen. Problemen kan yttra sig på många olika vis, från gruskänsla till att ögonen rinner. Det senare är faktiskt mycket vanligt och de flesta kanske inte kopplar det till att de har torrhetsproblem, eftersom det ju snarare verkar som om det finns för mycket vätska i ögonen. Ofta består dock problemet med rinnande ögon i att tårvätskan inte har rätt sammansättning och därför inte kan stanna kvar på ögonen ordentligt, vilket gör att den rinner ut och därför ger upphov till torrhetsproblem. Det är vanligt att framför allt kvinnor får mer torrhetsproblem när de kommer upp i 50-årsåldern eftersom kroppens slemhinnor, bl.a. tårvätskan, förändras.

När det gäller synfelskirurgi så kan det vara bra att känna till hur ögonen kan påverkas i hänseende på torrhetsproblem. Det finns flera olika metoder att operera ögonen, vilket det skrivits om tidigare här i Capio Medoculars blogg. De fungerar olika och därför kommer jag att gå igenom hur de påverkar, eller inte påverkar, ögontorrhet.

Elsa/Lasek

Det här är en laserbehandling där man gör ett ytligt ingrepp på ögats hornhinna. Under de första dagarnas läkningsprocess rinner ofta ögonen mycket, för att därefter avta. Det är inte ovanligt att man får en del torrhetsproblem under den första månaden efter operation, därför är det bra att droppa tårsubstitut under den perioden. Därefter återgår ögats tårproduktion till sin normalnivå och man får inga ökade besvär med torrhet jämfört med före sin operation.

Lasik

Den här laserbehandlingen sker djupare ner i ögats hornhinna och det gör att den betydligt oftare än Elsa/Lasek kan ge upphov till torrhetsproblem. De första månaderna är det inte helt ovanligt med gruskänsla och andra symptom på torrhet, vilka sedan klingar av så småningom. De allra flesta är dock symptomfria, även om man vid efterkontrollerna kan se på hornhinnan att det finns tendenser till torrhetsproblem. Även här har man nytta av att droppa tårsubstitut, speciellt om man rör sig i torra miljöer, som på kontorslandskap, och man får oftare använda dem längre.

ICL

Vid en ICL-operation opererar men in en liten speciell kontaktlins i ögonen. Eftersom man här inte gör någon behandling av ögats hornhinna så sker egentligen inte heller någon förändring av tårfilmen. De första dagarna, ibland veckorna, kan dock känna sig lite grusig i ögonen eftersom ögat läker och då kan det vara skönt med tårsubstitut.

CLE/RLE

När man passerat 45-årsåldern så är den här operationsmetoden, där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny, vanligast. Liksom vid ICL så påverkar man inte ögats hornhinna med den här metoden och därför gäller samma saker som vid ICL. Dock är man ju äldre när man gör CLE/RLE och därför är det inte ovanligt att man en tid efter sin operation märker att ögonen börjar rinna mer än de gjort tidigare. Detta behöver dock inte vara kopplat till operationen, utan kan lika väl inträffa även utan operation. En annan sak som faktiskt kan påverka att ögonen rinner är det faktum att om man under många år använt glasögon dagligen, så kan det till en början bli så att ögonen rinner eftersom man plötsligt inte längre har det skydd som glasögon faktiskt ger mot vinden.

Det förekommer att linsbärare känner sig torra i ögonen med linserna i men inte utan. Det brukar inte vara något hinder för en operation. Är man däremot torr i ögonen utan linser och måste använda droppar för detta, är en laserbehandling inte lämplig.

Slutligen vill jag säga att torrhetsproblematik är en viktig faktor för oss som gör förundersökningar och rekommendationer av operationsmetod. En person som har torrhetsproblem, eller arbetar i en torr miljö, kan få en annan rekommendation än en person som inte har dessa problem. Detta trots att synfelet, åldern och andra faktorer är snarlika.

En individuell rekommendation är alltid att föredra när det gäller synfelsoperationer, genvägar kan leda till onödiga besvär.

Ögonoperation på Youtube

Jeanette Lindahl - 11 juni

Vi har gjort en liten film om en ögonoperation som en av våra medarbetare gjorde tidigare i år. Filmen ligger uppe på Youtube. Man kommer även åt den från vår blogg, i fältet till höger. Det är en av våra undersköterskor som gjort en RLE-operation med Aqualase. För att kunna se bra på både långt och nära håll opererades en multifokal ReSTOR-lins in.

Syftet med filmen är att visa hur en operation går till. Men vi får även följa med Gitte, patienten i filmen, och höra vad hon funderar på innan och hur hon mår och upplever sin syn efter operationen.

Om Gitte är nöjd med resultatet? Titta på filmen så får du se.