Inlägg taggade med ‘CLE/RLE’

Ögonlaser eller nya linser – hur väljer man metod för att operera ögonen?

- 5 mars

På Capio Medocular är vi oerhört måna om att du som patient ska få rätt behandlingsmetod för just ditt synfel. Det kan då handla om ett så relativt enkelt val som laser eller linskirurgi.

Om man väljer laser så följer sedan valet mellan LASIK eller ELSA/LASEK, vi går då igenom för- och nackdelar med de båda metoderna samt så klart riskerna. Vi rekommenderar oftast ELSA/LASEK då det är det ingreppet som är mest riskfritt och minsta ingreppet på ögat.

Om ögat inte passar för en laserbehanding, din hornhinna kan vara för tunne eller ojämn t ex så finns ett mycket gott alternativ, ICL (Implantable Intraocular Contact Lens), som bland annat flera av våra medarbetare på Capio Medocular är opererade med. Jag opererade själv med ICL 2004 för min närsynthet – och ser fortfarande alldeles utmärkt

När det gäller linskirurgi så behövs numer lite djupare frågor och genomgång med patienten om det avser en s.k. RLE-operation. Vid en RLE  byter man ut den gamla linsen för att kunna se bra på både långt och nära håll vid ålderssynthet eller gråstarr. Idag finns det ett flertal olika linser att välja på beroende på synfel, ögat, livsstil, yrke, krav på synkomfort etc. Det som passar en patient kanske inte passar en annan.

På Capio Medocular försöker vi hela tiden ligga i framkant vad gäller utvecklingen av linser och annan utrustning. Och det är mycket viktigt att det ska finnas ordentliga vetenskapliga studier på resultat innan vi tar in något nytt på våra kliniker.

Idag finns allt från monofokala linser (där man ser bra på ett avstånd och kompenserar med glasögon för andra avstånd) till multifokala av olika slag (bifokala, trifokala och ackommodativa). Alla med olika för- och nackdelar.

Hur ska jag veta att jag får rätt typ av lins?

Vid din undersökning hos oss så undersöker vi ditt öga och går igenom din livsstilssituation och de olika för- och nackdelarna med aktuella linser. Sedan rekommenderar vi dig vad vi tycker är lämpligast för just dina ögon.

Tveka inte att höra av dig till någon av våra kliniker om du har frågor eller vill komma på ett bedömningsbesök för att se vad som skulle passa dig.

Efter en gråstarr/RLE-operation

- 11 februari

OperationsteametNu är min ögonoperation äntligen genomförd och jag kan bara konstatera att jag har våndats helt i onödan. Det var inte läskigt, det starka ljuset var inte alls så starkt som jag hade förväntat mig. Jag slutade inte andas och allt var över på ett ögonblick.

Mina underbara kollegor visade verkligen hur skickliga och professionella de är. Även om jag har jobbat på Capio Medocular i många år, så var jag ändå väldigt nervös. Men efter lite lugnande medicinering och bedövningsdroppar i ögonen så var det dags.

Många har talat om det starka, bländande ljuset – men jag tyckte inte att det var särskilt starkt och heller inte bländande. Många har frågat mig om man inte ser knivar och andra operationsinstrument, men man ser faktiskt ingenting – bara ljus och mörker. Kirurgen, Göran Helgason, frågade om jag ville att han skulle berätta vad han gjorde och det ville jag. Det kändes mycket bra att hela tiden veta vad han gjorde.

Efter operationen var det stor lättnad att det var över – kaffe har aldrig smakat så bra som just då.

Jag var oerhört dimsynt och såg det mesta i olika lila nyanser efter operationen, dessutom såg det ut som om hela Göteborg åter satt upp julbelysningen utomhus. Det var enormt vackert med alla strålar, stjärnor och glorior runt ljuskällorna, vilket var resultatet av de pupillvidgande ögondropparna man får. Efter ett par timmars vila hemma så fick middagen intas med solglasögon och hemmet fick ha ”mysbelysning”. Såg fortfarande nästan ingenting när jag gick till sängs.

Vaknade på lördag morgon och kunde SE! Hade lite lätt huvudvärk och lite småvärk i det ena ögat, som försvann efter en Alvedon. Iväg till kliniken för ett återbesök – och där blev både jag och kirurgen förvånade över det fantastiska resultatet.

Innan operationen såg jag 0,3 på vänster öga, där jag hade gråstarr och 0,6 på mitt högra öga. Med starkaste glasögon kunde jag komma upp i 0,8 med båda ögonen tillsammans. Men nu, dagen efter operation såg jag 1,0 på respektive öga (full syn) och 1,3 tillsammans på avstånd. Jag läser minsta texten på näravstånd. Jag är lyrisk – och det är även kirurgen.

I går (två dagar efter operationen) tittade jag på TV - det gick utmärkt att läsa texten även på håll utan glasögon. Det känns så overkligt så jag har ännu inte vågat kasta alla mina glasögon, men de har fått försvinnan in i ett skåp och där hoppas jag att de ska få ligga tills det är dags att lämna dem till glasögoninsamlingen. Tänk vad med massa plats jag kommer ha i handväskan.

Eftersom jag fortfarande är nyopererad så är ögat grusigt, ljuskänsligt, lite dimmigt och lite ”svajigt” så helt tipp topp är inte allt ännu. Men jag vet ju att de här besvären försvinner inom kort och då håller jag tummarna för att mitt goda operationsresultat får hålla i sig även när läkningsprocessen är klar.

I väntan på min ögonoperation

- 7 februari

Nu är det bara ett dygn kvar tills jag ska operera mina ögon, tills jag ska få nya, klara linser inopererade, tills gråstarr, översynthet och ålderssynthet ska vara ett minne blott.

Hur det känns? Läskigt, pirrigt, nervöst och förväntasfullt. Som långvarig medarbetare på Capio Medocular är jag fullt medveten om alla möjligheter och alla risker. Och jag väljer att fokusera på möjligheterna i stället för hoten. Bara själva operationen är gjord så ser jag verkligen fram emot att läkningsprocessen sätter igång och att jag ska se bättre och bättre för var dag under ett par månader.

Tänk att slippa ha glasögon överallt? Slippa vara handikappad när man ska handla (om man råkat glömma stoppa glasögon i väskan), kunna heja på rätt personer på stan igen (fast det är så klart trevligt att heja på främlingar också, men de ser så förvånande ut när man hälsar lite väl hjärtligt). Kunna sminka sig med en vanlig spegel, kunna skriva sms utan miljoner stavfel och felaktiga ord. Ja, listan kan göras lång på saker som blir enklare.

Riskerna? Ja, sådana finns det så klart. Men om man som jag även har gråstarr (eller juvenil katarakt som det heter när man är hyfsat ung och har en speciell gråstarr) så har jag redan halos, dimsyn, dubbelseende och uruselt mörkerseende. Så det känns som om allt bara kan blir bättre och det värsta som kan hända är att jag skulle behöva göra en kompletterande operation. (Rent teoretiskt/medicinskt så är det värsta som kan hända att man får en infektion, men det händer < 1/5000).

Återkommer med resultatet när jag börjar få lite skärpa igen :-)

Synfelsoperation i 20 år

- 24 april

Förra året, 2011, jubilerade Capio Medocular efter 25 år i synens tjänst och i år, 2012, var det 20 år sedan vi började utföra synfelsoperationer. Därför tänkte jag skriva lite om synfelsoperationernas historia och lite av det vi på Capio Medocular har sysslat med sedan 1992.

Att förändra ögats brytkraft är något som man velat göra väldigt länge, men det dröjde innan man hade metoder för att göra detta med framgång. I mitten av 1970-talet utvecklade en rysk ögonläkare, Svyatoslavn Fyodorov, en metod där man med en diamantkniv skar i ögats hornhinna för att på så vis ändra form på den. Denna metod, som heter Radial Keratotomy (RK), har blivit ersatt av modernare metoder, men den har lett till vidareutveckling och det förekommer fortfarande att man använder liknande metoder, t.ex. LRI, för att behandla vissa typer av synfel.
Laseroperationer började utvecklas på 1980-talet och den första metoden som lanserades kallades PRK. PRK var också den första metoden vi använde på Capio Medocular för att korrigera synfel. PRK är en så kallad ytbehandling av ögat, vilket betyder att man med lasern förändrar ögats brytkraft genom att ta bort vävnad på hornhinnans yta. Även PRK vidareutvecklades och fick nya namn, t.ex. Elsa eller Lasek. Grundprincipen är dock densamma och den gäller för samtliga typer av ytbehandlingar med laser.

Efter PRK utvecklades en annan lasermetod, som kom att bli väldigt välkänd. Det var Lasik och den började vi på Capio Medocular använda i mitten av 1990-talet. Lasik blev snabbt väldigt populär, eftersom man slapp en del av de besvär som följde med PRK-metoden, nämligen inledande smärta och lång läkningsprocess. Dessutom kunde man behandla större synfel på ett säkrare sätt än vad man kunde gör vid PRK. Även Lasik fortsatte att utvecklas, ffa genom att man utvecklade nya metoder för att skapa det lock på hornhinnan som man gör laserbehandlingen under. I början använde man uteslutande mekaniska knivar för att skapa detta lock, en metod vi fortfarande använder på Capio Medocular, men man kan nu använda en annan laser för att skapa locket. Man har inte kunnat se någon skillnad i resultat beroende på hur man skapar locket.

Även lasermaskinerna har utvecklats mycket sedan början av 1980-talet. Numera används toppmoderna maskiner som har betydligt kortare behandlingstider och väldigt hög precision. Capio Medocular var år 2000 först i Sverige med vågfrontsanalys, och har sedan 2007 även använt topografistyrda laseroperationer.
På senare år har Lasik minskat i popularitet och Elsa/Lasek har ökat. Detta beror delvis på att det finns risker vid operationerna och vid Lasik är dessa risker något fler.

Man fortsatte att utveckla metoder för att korrigera synfel och på slutet av 1990-talet kom den metod som jag själv är opererad med, nämligen ICL. Vi på Capio Medocular började tidigt med denna metod och tilldelades som första klinik i Europa utmärkelsen ”Center of excellence” för ICL. I början kunde man med denna metod endast korrigera närsynthet, men sedan dess har fler och fler linser kommit och numera kan vi operera både närsynthet och översynthet, även i kombination med astigmatism. En stor fördel med ICL är därför att man kan behandla synfel som inte är så lämpliga att behandla med lasermetoderna.

Hittills har jag skrivit om metoder som lämpar sig bäst för de som bara har synfel på långt håll, dvs de som inte har kommit upp i läsglasögonåldern. Dock har ju människor faktiskt blivit äldre än 45 år ganska länge och därför har det utvecklats metoder för att korrigera även deras synproblem. Den metod som vi på Capio Medocular använder nästan uteslutande grundar sig dock på en annan ögonförändring än synfel, nämligen grå starr. Att på olika sätt plocka bort ögats naturliga lins, som vid grå starr blir grumlig, har gjorts länge. Redan de gamla egyptierna använde sig av ”starrstickare”. På 1940-talet började man utveckla linser som man kunde ersätta ögats naturliga lins med och på 1960-talet började man utveckla den ultraljudsmetod som idag används för att plocka bort ögats naturliga lins. Denna metod kallas CLE eller RLE. I slutet av 1980-talet satte man in linser som var multifokala, dvs som man kan se med både på långt håll och på nära håll med på en gång. Det är den typen av lins vi på Capio Medocular oftast använder idag, även om linserna utvecklats betydligt de senaste 20 åren och förmodligen kommer att fortsätta utvecklas i samma, om inte snabbare, takt.

Vi på Capio Medocular märker också av förändringar hos dem som kommer till oss för att få sina synfel opererade. Fler och fler känner någon som redan gjort en synfelsoperation och idag är den siffran uppe i hela 84 %. Fler och fler bestämmer sig också snabbade, endast 40 % funderar idag i 2 år eller mer innan de kommer till beslut att genomföra en operation. Det är kanske inte så kontigt att fler och fler känner någon, eller att detta leder till kortare beslutsprocess, men det är intressant att se att det fungerar.

Det var en liten genomgång av utvecklingen av synfelsoperationer och vad vi på Capio Medocular sysslar med. Man kan naturligtvis skriva hur mycket som helst om det här ämnet, så om du är nyfiken på att höra mer så tveka inte att kontakta oss.

Min ögonoperation – adjöss med läsglasögonen!

- 19 mars

Jag har intervjuat en av mina kollegor, Gitte Ådahl, som är undersköterska på Capio Medoculars klinik i Göteborg. Gitte genomförde för några år sedan en ögonoperation med RLE, efter det att hon hade tröttnat på att inte kunna se varken på långt eller nära håll.

Gitte, hur länge funderade du på din ögonoperation?
- Jag lekte med tanken i cirka två-tre år innan jag ”fick nog” av läsglasögonen. Alternativet var att skaffa proggressiva glasögon. Då gjorde jag en screening för att se om det över huvudtaget gick att göra något åt mitt synfel. Sedan var det enkelt att bestämma sig och det gick snabbt när jag väl bestämt mig och tänkt över risker mm.

Vad hade du för synfel innan operationen?
- Jag var ålderssynt. Det kom smygande under 5-6 års tid, med början när jag var runt 39. Mina läsglasögon var innan operationen +1,75. Innan synnedsättningen började hade jag en perfekt syn.

Vad tyckte du var mest besvärande med ditt synfel?
- Att alltid vara beroende! Det var en jobbig känsla att behöva tänka på att alltid ha med sig läsglasögonen. De vardagliga tingen var värst, tex att läsa liten text, plocka ut en sticka ur fingret, att se maten på tallriken, att inte kunna zooma in synen när det behövdes, som man alltid gjort förut.

Var du aldrig rädd att något inte skulle gå som planerat?
- Det är klart att man tänkte lite på risker, men det är ju så många som gjort detta före mig och de jag kom i kontakt med har varit helnöjda. Så jag tänkte att jag får ta den risken. För vem vet, kanske jag hade fått gråstarr i framtiden och då måste jag ändå göra samma ingrepp. Då är det bättre att göra det nu än senare tänkte jag.

Vilken metod är du opererad med – och varför?
-Jag är opererad med en teknik som heter RLE (Refracive Lens Exchange)- eller CLE, som går ut på att man byter ut den naturliga linsen mot en konstgjord, precis som vid en gråstarroperation. Jag valde en multifokal lins, som gör att man kan se bra på både långt och nära håll, det var det som passade mig bäst med mitt ålderssende Den lins jag valde heter ReSTOR.

Vad tyckte du var läskigast med själva ingreppet?
- Egentligen tyckte jag inte själva operationen var så läskig utan det värsta skulle varit om jag blev blind efter operationen. Men doktorn försäkrade mig om att man kan inte bli blind av ett sådant ingrepp!

Gjorde det ont?
- Nej, jag kände ingenting.

Hur kändes det efteråt?
- Det kändes lite blött och suddigt i ögat men annars kändes det som vanligt.

Hur lång tid tog det innan du såg bra efter operationen?
- Jag opererade ju ett öga i sänder med en veckas mellanrum. Det var lite jobbigt i mellantiden innan ögonen fick vänja sig tillsammans. Men redan på eftermiddagen, efter jag opererat mitt första öga, kunde jag läsa liten text i mobiltelefonen, vilket var en omöjlighet innan. Jag såg suddigt men samtidigt bra första dagarna. Efter jag opererat mitt andra öga tog det kanske några dagar, sedan såg jag perfekt!

Vad är det bästa med att slippa glasögon?
- Frihetskänslan, jag har ”lurat” åldrandet :-))

Här kan du även se en film om Gittes operation.

Ålderssynthet eller presbyopi – vad kan man göra?

- 14 mars

I det här filmklippet berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular om vad ålderssynthet/presbyopi innebär och vad man kan göra åt det.
Ålderssynthet beror på att ögats lins stelnar och inte ändrar form för att kunna fokusera på olika avstånd – man kan inte längre ackommodera. För det flesta brukar detta inträffa gradvis från 40 – 45 års ålder.

Den vanligaste behandlingen vid ålderssynthet är CLE/RLE. Monovision kan åstadkommas med CLE/RLE. En ögonoperation är avsedd att vara permanent och det är därför önskvärt att man först provar monovision med kontaktlinser innan en operation.

Sfäriska eller asfäriska linser?

- 12 januari

I informationen på olika hemsidor står det ibland att man använder sfäriska eller asfäriska linser vid operationer. Det är begrepp som en del kanske känner igen, men vad betyder de egentligen och vad får de effekt vid en operation? Det är frågor som jag tänkte svara på i dagens blogginlägg.

För det första, vad betyder sfärisk och asfärisk i sammanhanget linser? En aning förenklat kan man säga att en sfärisk lins har ytor som är utskurna från ett runt klot. Det betyder att en sfärisk yta har en helt jämn krökning.

En asfärisk lins har ytor där krökningen varierar från mitten av linsen till kanten, vilket gör att den blir plattare ju längre ut från mitten man kommer.

Så vad har det för betydelse att en lins är sfärisk eller asfärisk? Flera stycken faktiskt.

Sfäriska linser blir för det första tjockare än asfäriska, eftersom de senare är plattare i kanterna. När vi använder linser vid operationer betyder det att en asfärisk lins är lättare att vika och behöver mindre snitt där man för in linsen i ögat.

Sfäriska linser ger också upphov till felaktigheter i hur ljuset bryts, så kallad sfärisk aberration. Det senare beror på att ljuset bryts mer i kanterna och ger upphov till sämre bildkvalité.

En fördel som de sfäriska linserna har är att de är betydligt enklare att tillverka, vilket ger ett lägre pris.

Sfäriska linser baseras på en äldre teknologi, men med de tekniska framsteg som gjorts har asfäriska linser fått stort genomslag när det gäller val av lins vid operationer. På Capio Medocular använder vi endast asfäriska linser vid våra operationer. Faktum är att vi också använder asfäriska behandlingar även när vi gör laseroperationer.

45+ och vill slippa glasögon på både nära och långt håll?

- 5 januari

God fortsättning vill vi på Capio Medocular önska er alla!

Ett nytt når med nya utmaningar känns alltid spännande och stimulerande – lite som ett oskrivet ark.

Varför inte inleda året med att titta på vårt senaste filmklipp, där Dr Göran Helgason berättar om operationsmetoden RLE/CLE?

Den här filmen vänder sig framförallt till dig som är 45+ och vill slippa glasögon på både långt och nära håll, när du nu kanske även har blivit ålderssynt.