Inlägg taggade med ‘Elsa/lasek’

Nöjd patient bloggar om sin ögonlaseroperation

- 19 mars

En av våra nöjda patienter har delat med sig av sin upplevelse av hennes ögonoperation hos Capio Medocular / Holmquist Optik Synsam i Örebro – på sin blogg. På bloggen ”Matplatsen” kan du följa Victoria före och under operationen i olika blogginlägg.

På hennes blogg kan man också få massa tips på goda recept :-)

Ögonlaser – varför finns det så många begrepp?

- 11 november

Vi har redan tidigare haft en del blogginlägg om olika typer av ögonlaserbehandlingar, men då det ständigt kommer frågor om olika begrepp och om det är någon skillnad mellan de olika behandlingarna, så känns det ändå aktuellt att skriva några rader om det igen.

Det är verkligen inte konstigt att alla stackars patienter blir förvirrade av alla olika begrepp/metoder som marknadsförs. De vanligaste begreppen som används är: LASIK, FS LASIK, inLASIK, LASEK, ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK.
Kärt barn har många namn.

Egentligen kan man säga att det finns bara två olika metoder – flikmetod och ytmetod.

Inom flikmetoden (där man alltså gör en flik på hornhinnan och sedan utför laserbehandlingen under fliken) rör man sig med begreppen LASIK, FS LASIK och inLASIK. Den enda skillnaden mellan dessa begrepp är hur man gör fliken på hornhinnan. I en traditionell LASIK-behandling så görs fliken med ett mekaniskt precisionsinstrument vid FS LASIK och inLASIK (som är samma sak) görs även fliken med laser. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.

När det gäller ytmetoderna (LASEK/ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK) så avlägsnar man det yttersta skiktet på hornhinnan och gör därefter laserbehandlingen ytligt på honhinnan. För att avlägsna hornhinnans ytskikt så kan man göra det på lite olika sätt – oftast med alkohol eller laser. Gemensamt för alla dessa s.k. metoder är alltså att man inte gör något snitt.
Inte heller bland dessa ytmetoder finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.

Vilket är då bäst – skuret eller oskuret?  Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning och du är mycket välkommen till oss för att se vad som passar bäst för dina ögon. Det besöket kanske till och med slutar med att vi rekommenderar ICL (Implantable Intraocular Contact Lens).

 

 

 

Ögonlaser eller nya linser – hur väljer man metod för att operera ögonen?

- 5 mars

På Capio Medocular är vi oerhört måna om att du som patient ska få rätt behandlingsmetod för just ditt synfel. Det kan då handla om ett så relativt enkelt val som laser eller linskirurgi.

Om man väljer laser så följer sedan valet mellan LASIK eller ELSA/LASEK, vi går då igenom för- och nackdelar med de båda metoderna samt så klart riskerna. Vi rekommenderar oftast ELSA/LASEK då det är det ingreppet som är mest riskfritt och minsta ingreppet på ögat.

Om ögat inte passar för en laserbehanding, din hornhinna kan vara för tunne eller ojämn t ex så finns ett mycket gott alternativ, ICL (Implantable Intraocular Contact Lens), som bland annat flera av våra medarbetare på Capio Medocular är opererade med. Jag opererade själv med ICL 2004 för min närsynthet – och ser fortfarande alldeles utmärkt

När det gäller linskirurgi så behövs numer lite djupare frågor och genomgång med patienten om det avser en s.k. RLE-operation. Vid en RLE  byter man ut den gamla linsen för att kunna se bra på både långt och nära håll vid ålderssynthet eller gråstarr. Idag finns det ett flertal olika linser att välja på beroende på synfel, ögat, livsstil, yrke, krav på synkomfort etc. Det som passar en patient kanske inte passar en annan.

På Capio Medocular försöker vi hela tiden ligga i framkant vad gäller utvecklingen av linser och annan utrustning. Och det är mycket viktigt att det ska finnas ordentliga vetenskapliga studier på resultat innan vi tar in något nytt på våra kliniker.

Idag finns allt från monofokala linser (där man ser bra på ett avstånd och kompenserar med glasögon för andra avstånd) till multifokala av olika slag (bifokala, trifokala och ackommodativa). Alla med olika för- och nackdelar.

Hur ska jag veta att jag får rätt typ av lins?

Vid din undersökning hos oss så undersöker vi ditt öga och går igenom din livsstilssituation och de olika för- och nackdelarna med aktuella linser. Sedan rekommenderar vi dig vad vi tycker är lämpligast för just dina ögon.

Tveka inte att höra av dig till någon av våra kliniker om du har frågor eller vill komma på ett bedömningsbesök för att se vad som skulle passa dig.

Synfelsoperation i 20 år

- 24 april

Förra året, 2011, jubilerade Capio Medocular efter 25 år i synens tjänst och i år, 2012, var det 20 år sedan vi började utföra synfelsoperationer. Därför tänkte jag skriva lite om synfelsoperationernas historia och lite av det vi på Capio Medocular har sysslat med sedan 1992.

Att förändra ögats brytkraft är något som man velat göra väldigt länge, men det dröjde innan man hade metoder för att göra detta med framgång. I mitten av 1970-talet utvecklade en rysk ögonläkare, Svyatoslavn Fyodorov, en metod där man med en diamantkniv skar i ögats hornhinna för att på så vis ändra form på den. Denna metod, som heter Radial Keratotomy (RK), har blivit ersatt av modernare metoder, men den har lett till vidareutveckling och det förekommer fortfarande att man använder liknande metoder, t.ex. LRI, för att behandla vissa typer av synfel.
Laseroperationer började utvecklas på 1980-talet och den första metoden som lanserades kallades PRK. PRK var också den första metoden vi använde på Capio Medocular för att korrigera synfel. PRK är en så kallad ytbehandling av ögat, vilket betyder att man med lasern förändrar ögats brytkraft genom att ta bort vävnad på hornhinnans yta. Även PRK vidareutvecklades och fick nya namn, t.ex. Elsa eller Lasek. Grundprincipen är dock densamma och den gäller för samtliga typer av ytbehandlingar med laser.

Efter PRK utvecklades en annan lasermetod, som kom att bli väldigt välkänd. Det var Lasik och den började vi på Capio Medocular använda i mitten av 1990-talet. Lasik blev snabbt väldigt populär, eftersom man slapp en del av de besvär som följde med PRK-metoden, nämligen inledande smärta och lång läkningsprocess. Dessutom kunde man behandla större synfel på ett säkrare sätt än vad man kunde gör vid PRK. Även Lasik fortsatte att utvecklas, ffa genom att man utvecklade nya metoder för att skapa det lock på hornhinnan som man gör laserbehandlingen under. I början använde man uteslutande mekaniska knivar för att skapa detta lock, en metod vi fortfarande använder på Capio Medocular, men man kan nu använda en annan laser för att skapa locket. Man har inte kunnat se någon skillnad i resultat beroende på hur man skapar locket.

Även lasermaskinerna har utvecklats mycket sedan början av 1980-talet. Numera används toppmoderna maskiner som har betydligt kortare behandlingstider och väldigt hög precision. Capio Medocular var år 2000 först i Sverige med vågfrontsanalys, och har sedan 2007 även använt topografistyrda laseroperationer.
På senare år har Lasik minskat i popularitet och Elsa/Lasek har ökat. Detta beror delvis på att det finns risker vid operationerna och vid Lasik är dessa risker något fler.

Man fortsatte att utveckla metoder för att korrigera synfel och på slutet av 1990-talet kom den metod som jag själv är opererad med, nämligen ICL. Vi på Capio Medocular började tidigt med denna metod och tilldelades som första klinik i Europa utmärkelsen ”Center of excellence” för ICL. I början kunde man med denna metod endast korrigera närsynthet, men sedan dess har fler och fler linser kommit och numera kan vi operera både närsynthet och översynthet, även i kombination med astigmatism. En stor fördel med ICL är därför att man kan behandla synfel som inte är så lämpliga att behandla med lasermetoderna.

Hittills har jag skrivit om metoder som lämpar sig bäst för de som bara har synfel på långt håll, dvs de som inte har kommit upp i läsglasögonåldern. Dock har ju människor faktiskt blivit äldre än 45 år ganska länge och därför har det utvecklats metoder för att korrigera även deras synproblem. Den metod som vi på Capio Medocular använder nästan uteslutande grundar sig dock på en annan ögonförändring än synfel, nämligen grå starr. Att på olika sätt plocka bort ögats naturliga lins, som vid grå starr blir grumlig, har gjorts länge. Redan de gamla egyptierna använde sig av ”starrstickare”. På 1940-talet började man utveckla linser som man kunde ersätta ögats naturliga lins med och på 1960-talet började man utveckla den ultraljudsmetod som idag används för att plocka bort ögats naturliga lins. Denna metod kallas CLE eller RLE. I slutet av 1980-talet satte man in linser som var multifokala, dvs som man kan se med både på långt håll och på nära håll med på en gång. Det är den typen av lins vi på Capio Medocular oftast använder idag, även om linserna utvecklats betydligt de senaste 20 åren och förmodligen kommer att fortsätta utvecklas i samma, om inte snabbare, takt.

Vi på Capio Medocular märker också av förändringar hos dem som kommer till oss för att få sina synfel opererade. Fler och fler känner någon som redan gjort en synfelsoperation och idag är den siffran uppe i hela 84 %. Fler och fler bestämmer sig också snabbade, endast 40 % funderar idag i 2 år eller mer innan de kommer till beslut att genomföra en operation. Det är kanske inte så kontigt att fler och fler känner någon, eller att detta leder till kortare beslutsprocess, men det är intressant att se att det fungerar.

Det var en liten genomgång av utvecklingen av synfelsoperationer och vad vi på Capio Medocular sysslar med. Man kan naturligtvis skriva hur mycket som helst om det här ämnet, så om du är nyfiken på att höra mer så tveka inte att kontakta oss.

Vilka olika typer av ögonlaserbehandlingar finns det?

- 31 oktober

Det förekommer fler och fler olika begrepp för laserbehandling av ögonen. För den oinvigde kan det vara mer än förvirrande med alla nya begrepp som dyker upp. I den här filmen försöker Dr Göran Helgason att reda ut vilka olika typer av ögonlaserbehandling det finns.

LASIK eller LASEK – skuret eller oskuret?

- 26 april

I en artikelserie i GP nyligen diskuterades bland annat om vilken ögonlasermetod som är ”bäst”. Det börjar råda en viss begreppsförvirring inom ögonlaseriet. I artikel talades det t.ex. om ”No Cut” och ”FS LASIK”. Vissa begrepp är påhittade av en klinik eller ett företag som säljer utrustningen för att det skall ge sken av att metoden är unik.

Egentligen finns det bara två metoder som används i Sverige idag: LASIK och LASEK. LASEK brukar i Sverige kallas ELSA för att inte förväxlas med LASIK.

Vid LASIK görs ett tunt snitt i hornhinnan, ett lock tillverkas, lyfts upp och laserbehandlingen sker på djupet av hornhinnan. Locket kan göras med en annan typ av laser (då kallas det bland annat FS LASIK) eller med ett mekaniskt precisionsinstrument. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.

Vid LASEK/ELSA gör man inget snitt (”no cut”) utan hornhinnans ytskikt avlägsnas med alkohol, laser eller med ett instrument. Själva laserbehandlingen görs ytligt i hornhinnan. Inte heller i fallet LASEK/ELSA finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.

Men om man funderar på LASIK eller LASEK/ELSA, vilket är då bäst? Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning – som kanske till och med slutar med en ICL.

Problem med torra ögon

- 9 februari

Torrhetsproblem är ett vanligt problem och vi som undersöker människors ögon träffar på det i stort sett dagligen. Problemen kan yttra sig på många olika vis, från gruskänsla till att ögonen rinner. Det senare är faktiskt mycket vanligt och de flesta kanske inte kopplar det till att de har torrhetsproblem, eftersom det ju snarare verkar som om det finns för mycket vätska i ögonen. Ofta består dock problemet med rinnande ögon i att tårvätskan inte har rätt sammansättning och därför inte kan stanna kvar på ögonen ordentligt, vilket gör att den rinner ut och därför ger upphov till torrhetsproblem. Det är vanligt att framför allt kvinnor får mer torrhetsproblem när de kommer upp i 50-årsåldern eftersom kroppens slemhinnor, bl.a. tårvätskan, förändras.

När det gäller synfelskirurgi så kan det vara bra att känna till hur ögonen kan påverkas i hänseende på torrhetsproblem. Det finns flera olika metoder att operera ögonen, vilket det skrivits om tidigare här i Capio Medoculars blogg. De fungerar olika och därför kommer jag att gå igenom hur de påverkar, eller inte påverkar, ögontorrhet.

Elsa/Lasek

Det här är en laserbehandling där man gör ett ytligt ingrepp på ögats hornhinna. Under de första dagarnas läkningsprocess rinner ofta ögonen mycket, för att därefter avta. Det är inte ovanligt att man får en del torrhetsproblem under den första månaden efter operation, därför är det bra att droppa tårsubstitut under den perioden. Därefter återgår ögats tårproduktion till sin normalnivå och man får inga ökade besvär med torrhet jämfört med före sin operation.

Lasik

Den här laserbehandlingen sker djupare ner i ögats hornhinna och det gör att den betydligt oftare än Elsa/Lasek kan ge upphov till torrhetsproblem. De första månaderna är det inte helt ovanligt med gruskänsla och andra symptom på torrhet, vilka sedan klingar av så småningom. De allra flesta är dock symptomfria, även om man vid efterkontrollerna kan se på hornhinnan att det finns tendenser till torrhetsproblem. Även här har man nytta av att droppa tårsubstitut, speciellt om man rör sig i torra miljöer, som på kontorslandskap, och man får oftare använda dem längre.

ICL

Vid en ICL-operation opererar men in en liten speciell kontaktlins i ögonen. Eftersom man här inte gör någon behandling av ögats hornhinna så sker egentligen inte heller någon förändring av tårfilmen. De första dagarna, ibland veckorna, kan dock känna sig lite grusig i ögonen eftersom ögat läker och då kan det vara skönt med tårsubstitut.

CLE/RLE

När man passerat 45-årsåldern så är den här operationsmetoden, där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny, vanligast. Liksom vid ICL så påverkar man inte ögats hornhinna med den här metoden och därför gäller samma saker som vid ICL. Dock är man ju äldre när man gör CLE/RLE och därför är det inte ovanligt att man en tid efter sin operation märker att ögonen börjar rinna mer än de gjort tidigare. Detta behöver dock inte vara kopplat till operationen, utan kan lika väl inträffa även utan operation. En annan sak som faktiskt kan påverka att ögonen rinner är det faktum att om man under många år använt glasögon dagligen, så kan det till en början bli så att ögonen rinner eftersom man plötsligt inte längre har det skydd som glasögon faktiskt ger mot vinden.

Det förekommer att linsbärare känner sig torra i ögonen med linserna i men inte utan. Det brukar inte vara något hinder för en operation. Är man däremot torr i ögonen utan linser och måste använda droppar för detta, är en laserbehandling inte lämplig.

Slutligen vill jag säga att torrhetsproblematik är en viktig faktor för oss som gör förundersökningar och rekommendationer av operationsmetod. En person som har torrhetsproblem, eller arbetar i en torr miljö, kan få en annan rekommendation än en person som inte har dessa problem. Detta trots att synfelet, åldern och andra faktorer är snarlika.

En individuell rekommendation är alltid att föredra när det gäller synfelsoperationer, genvägar kan leda till onödiga besvär.