Inlägg taggade med ‘ICL’

Därför valde ögonkirurgen ICL

- 14 augusti

 

Nu har det gått 10 år sedan jag operade mitt synfel (närsynthet) med ICL. Jag är 58 år och ser fortfarande hur bra som helst, kan både läsa och inte minst – operera  – utan glasögon.

För mig var det ett självklart val att välja ICL (implantable contact lens) som metod när jag själv skulle opereras. Jag har utfört så oerhört många operationer med ICL och de flesta patienter är mycket nöjda, så jag visste att det skulle bli bra. Jag hade även varit runt i världen och utbildat andra kirurger i metoden. Så ICL känns lite grann som min baby.

Jag valde att operera ett öga som ser bra på nära håll och det andra att se bra på långt håll. Det kallas monovision, men passar inte riktigt för alla. Om man passar för monovision eller inte testas först med vanliga kontaktlinser under några veckor för att se om hjärnan kan ställa om sig. För mig fungerar det perfekt och gör att jag ännu inte behöver några läsglasögon trots att jag numer närmar mig 60 år.

De flesta som ska operera sitt synfel tänker oftast laser, men det är långt ifrån alla som passar för laser. Hornhinnan ska vara tillräckligt tjock och jämn, det kan göra rätt ont de närmaste dagarna och läkningen kan ta några månader. Med ICL så har man ingen smärta och man ser bra i princip direkt efter operationen. Man kan använda sig av ICL för nästan alla typer av synfel. Man måste dock ha tillräckligt med plats i ögat eftersom linsen placeras framför den egna linsen. I och med att den biologiska linsen är kvar och ingen vävnad har lasrats bort så är metoden också reversibel, d v s om man av någon anledning skulle ångra sig så kan man alltid ta ut ICL linsen igen. Många tycker att det känns skönt att veta det, fast jag har faktiskt bara tagit ut någon enstaka lins sedan vi började med ICL 1998 på Medocular.

Flera av medarbetarna här på Capio Medocular har också valt ICL för sina egna synfelsoperationer för att de tycker att det är en sådan bra och säker metod. Själv brukar jag alltid säga att det enda jag ångar är att jag inte opereade mig tidigare, det säger i och för sig de flesta av våra patienter :-).

Ögonlaser – varför finns det så många begrepp?

- 11 november

Vi har redan tidigare haft en del blogginlägg om olika typer av ögonlaserbehandlingar, men då det ständigt kommer frågor om olika begrepp och om det är någon skillnad mellan de olika behandlingarna, så känns det ändå aktuellt att skriva några rader om det igen.

Det är verkligen inte konstigt att alla stackars patienter blir förvirrade av alla olika begrepp/metoder som marknadsförs. De vanligaste begreppen som används är: LASIK, FS LASIK, inLASIK, LASEK, ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK.
Kärt barn har många namn.

Egentligen kan man säga att det finns bara två olika metoder – flikmetod och ytmetod.

Inom flikmetoden (där man alltså gör en flik på hornhinnan och sedan utför laserbehandlingen under fliken) rör man sig med begreppen LASIK, FS LASIK och inLASIK. Den enda skillnaden mellan dessa begrepp är hur man gör fliken på hornhinnan. I en traditionell LASIK-behandling så görs fliken med ett mekaniskt precisionsinstrument vid FS LASIK och inLASIK (som är samma sak) görs även fliken med laser. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.

När det gäller ytmetoderna (LASEK/ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK) så avlägsnar man det yttersta skiktet på hornhinnan och gör därefter laserbehandlingen ytligt på honhinnan. För att avlägsna hornhinnans ytskikt så kan man göra det på lite olika sätt – oftast med alkohol eller laser. Gemensamt för alla dessa s.k. metoder är alltså att man inte gör något snitt.
Inte heller bland dessa ytmetoder finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.

Vilket är då bäst – skuret eller oskuret?  Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning och du är mycket välkommen till oss för att se vad som passar bäst för dina ögon. Det besöket kanske till och med slutar med att vi rekommenderar ICL (Implantable Intraocular Contact Lens).

 

 

 

Min ICL operation – den totala ögonfriheten!

- 4 oktober

En av våra optiker, Helena Thurén, är en av våra lyriska ICL-patienter, som här gärna delar med sig av sin erfarenhet.


Fredagen den 13 april i år opererades jag med ICL metoden för att slippa min höga närsynthet, (höger -8,0 och vänster -8,25). Jag har varit beroende av mina glasögon sedan jag var 8 år men skaffade kontaktlinser i högstadiet. Jag har hela tiden uppgraderat mitt linsbärande så jag har haft bra linser utan några egentliga bekymmer men man har ju hela tiden behövt tänka på att inte glömma glasögon, linsvätska, behållare osv.
Det slipper jag nu och detta är helt fantastiskt. Senast på segelsemestern under sommaren så kände jag varje morgon och kväll, vilken befrielse det var att slippa tänka på detta – och även handhygienen som kan vara lite begränsad när man lever under lite mer primitiva förhållande.
När man ska sover borta har jag alltid känt mig beroende av bra sängbord att lägga glasögonen på så jag vet var jag har dem om jag behöver dem kvickt och lätt på natten.
De som inte har ständigt behov av synhjälpmedel för att kunna ta sig fram kan nog inte förstå hur stor befrielsen är.

När jag började jobba på Capio Medocular kunde jag se möjligheterna på lite närmare håll att bli fri från glasögon och kontaktlinser. Då insåg jag att det är väldigt smidiga, säkra och enkla operationsmetoder man jobbar med idag. Just ICL metoden är smidig på så sätt att man inte får några problem med smärta efteråt och man ser bra direkt efteråt. Det är fortfarande så, 6 månader efter operationen, att jag tror att jag har kontaktlinserna på mig. Precis så kändes det efter operationen också, jag kunde inte fatta att jag såg av mig själv utan synhjälpmedel!!
Jag valde att operera ena ögat, mitt dominanta vänster öga, till att se med full synskärpa. På höger öga sparade vi lite närsynthet så att jag nu och även längre fram ska slippa läsglasögon då jag snart är i den ålder då jag kan komma att behöva detta. Jag hade provat detta några månader innan med mina kontaktlinser för att känna att det fungerade för mig.

Det som jag kommer ihåg mest från operationen är det starka ljuset som man ser när man tittar in i mikroskopet. Men man vande sig ganska fort. Jag kände ingen smärta alls eftersom man får bedövning i form av ögondroppar före. Dessutom kan man få lugnande för att inte vara så spänd eller nervös. Jag var egentligen inte nervös för att jag skulle ha ont eller att det inte skulle bli bra men det kändes ändå bra att vara lite lugnad. Direkt när jag kom in i operationssalen så känner man tydligt att de som jobbar där är väldigt proffsiga och är vana att jobba med detta dagligen. För en själv är operationen ibland några av de största händelserna i livet men för kirurgen och sköterskorna är detta vardagsmat vilket är svårt att få ihop. Ibland undrar jag om kirurgen eller sköterskan, som inte själv är opererad, kan förstå vilka mirakel de kan åstadkomma en dag på jobbet, för en sådan som jag.

Sedan operationen har jag inte haft några egentliga problem, kanske har jag varit lite torrare i ögonen första månaden vilket jag avhjälpte med fuktdroppar. Det har blivit mycket bättre nu så det besvärar mig inte längre. Jag kan ibland känna vissa bländningsfenomen i visst lampsken. Dessa är idag knappt märkbara längre.
Jag har även blivit varse om hur det känns att skala lök… med rinnande ögon, en känsla som jag hade glömt av som regelbunden kontaklinsbärare. Men detta kan jag leva med!

Ta chansen och ta reda på om du är en lämplig kandidat för synfelsoperation genom en förundersökning. Efter den kan du fortsätta fundera på om du vill gå vidare eller avvakta, men då vet du åtminstone om det kan fungera för just dig.

Helena Thurén
Leg. Optiker på Capio Medocular Göteborg

Fler medarbetare väljer att operera sina ögon

- 19 september

Nu har flera av Capio Medoculars medarbetare opererat sina synfel och delar med sig av dem i ett par filmklipp. I den ena filmen så samtalar Karin Jochnick, ögonsjuksköterska, Gitte Ådahl, undersköterska och Helena Thurén, leg. optiker om sina erfarenheter om operationerna, hur de tänkte innan och hur det blev. Då de hade olika typer av synfel, har de också opererats med olika metoder.

I den andra filmen får vi följa leg. optiker Tiina Ragnarsson som opererat sig med ICL för sin närsynthet, vi följer henne före, under och efter operationen.

Du kan även läsa om några fler av Capio Medoculars medarbetare som har delat med sig av sin berättelse om operationen på vår hemsida. Där kan du till vänster i menyn, klicka på olika behandlingsmetoder och läsa vem som har gjort vad.

Får se om jag blir nästa medarbetare som opererar mig – eller om någon annan hinner före :-)

Min ögonoperation med ICL

- 7 maj

12 april. Operationsdag på Capio Medocular i Uppsala. Äntligen är det dags! Efter undersökning hos både optiker och kirurg och iridektomi (behandling där man gör små öppningar i iris) är det äntligen dags för själva operationen.
Den metod som passar mitt synfel bäst är ICL.
Känner mig inte speciellt nervös, mer förväntansfull. Hur fort kommer synskärpan? Har jag ont efteråt? Kommer jag att se tydligt i morgon?
Allt det här sitter jag som optiker och pratar med patienter om, men nu ska jag uppleva allt själv.

Väl på kliniken möts jag av kollegor som lyckönskar mig och undrar om jag är nervös.
Sköterskan Marie-Louise följer mig till väntrummet utanför operationssalen där jag möts av Jeanette, som är marknadsansvarig. Hon vill intervjua mig och spela in en liten filmsnutt.
Snart dyker operationsköterskan Karin upp och ska ge mig ögondroppar. Hon kommer flera gånger under den närmaste halvtimman- jag får ögondroppar som både bedövar och vidgar pupillen, dessutom får jag lite lugnande.
Sedan är det dags att följa med till operationssalen där jag möts att kirurgen Pekka, op. sköterskan Bosse och undersköterskan Maud, Jeanette följer också med in på operation.
Får lägga mig i en ”tandläkarstol”. Doktorn går igenom proceduren och förklarar att själva ingreppet tar ca 7 minuter per öga, resten av tiden går åt till förberedning av lins och rengöring av mitt öga.
Mitt högra öga ska opereras först.
Ansiktet täcks med ett skynke, får hakar som spänner upp ögonlocken (så jag inte kan blinka), sedan blir jag ombedd att titta mot en stark lampa.
Själva ingreppet gör inte ont, känner ett litet hugg när man gör själva snittet. Det jobbiga är att titta mot den starka lampan- jag blir rejält bländad.
Och sedan är det klart! Skynket och haken tas bort. Doktorn börjar förbereda vänstra linsen. Och där ligger jag och tittar mig omkring. Först är jag bara bländad, allt har ett brunt sken. Men sedan upptäcker jag att jag ser!
Jag har varit rejält närsynt hela mitt liv, utan glasögon eller linser har jag sett skarpt på ungefär 10 cm avstånd. Och när jag nu ligger där i stolen och tittar på ”armen” som håller fast mikroskopet på ungefär 1,5 m avstånd inser jag att jag kan läsa vad det är för märke på instrumentet… Det har kanske gått 5 minuter, men jag ser. Visserligen lite suddigt, men ändå.
Sedan är det dags för operation av vänstra ögat och jag kan knappt vänta hur jag kommer att se efter det- med båda ögonen…

Operationen går bra och efter ingreppet får jag vila ut i väntrummet. Är helt fascinerad- jag kan se! Får instruktioner om ögondropparna jag ska ta närmaste 10 dagarna och får en återbesökstid till doktorn.
Och optiker som jag är och gillar det där med synskärpor, måste jag förstås gå och titta på en synskärpetavla. Och det är helt fantastiskt, drygt 30 minuter efter operationen ser jag nästan lika bra som jag gjorde med glasögonen innan. Kan inget annat än att le…

Och dagen efter vaknar jag i ett skarpt sovrum, ser siffrorna på klockradion (utan att kisa eller utan att krypa in i klockan), kan se texten på schampoflaskorna som står på badrumskanten. Kan se mig själv skapt i spegeln på ett normalt avstånd.
Små vardagsting, men enorm skillnad för mig och självklart är det en stor lycka att även se skarpt på långt håll!

Synfelsoperation i 20 år

- 24 april

Förra året, 2011, jubilerade Capio Medocular efter 25 år i synens tjänst och i år, 2012, var det 20 år sedan vi började utföra synfelsoperationer. Därför tänkte jag skriva lite om synfelsoperationernas historia och lite av det vi på Capio Medocular har sysslat med sedan 1992.

Att förändra ögats brytkraft är något som man velat göra väldigt länge, men det dröjde innan man hade metoder för att göra detta med framgång. I mitten av 1970-talet utvecklade en rysk ögonläkare, Svyatoslavn Fyodorov, en metod där man med en diamantkniv skar i ögats hornhinna för att på så vis ändra form på den. Denna metod, som heter Radial Keratotomy (RK), har blivit ersatt av modernare metoder, men den har lett till vidareutveckling och det förekommer fortfarande att man använder liknande metoder, t.ex. LRI, för att behandla vissa typer av synfel.
Laseroperationer började utvecklas på 1980-talet och den första metoden som lanserades kallades PRK. PRK var också den första metoden vi använde på Capio Medocular för att korrigera synfel. PRK är en så kallad ytbehandling av ögat, vilket betyder att man med lasern förändrar ögats brytkraft genom att ta bort vävnad på hornhinnans yta. Även PRK vidareutvecklades och fick nya namn, t.ex. Elsa eller Lasek. Grundprincipen är dock densamma och den gäller för samtliga typer av ytbehandlingar med laser.

Efter PRK utvecklades en annan lasermetod, som kom att bli väldigt välkänd. Det var Lasik och den började vi på Capio Medocular använda i mitten av 1990-talet. Lasik blev snabbt väldigt populär, eftersom man slapp en del av de besvär som följde med PRK-metoden, nämligen inledande smärta och lång läkningsprocess. Dessutom kunde man behandla större synfel på ett säkrare sätt än vad man kunde gör vid PRK. Även Lasik fortsatte att utvecklas, ffa genom att man utvecklade nya metoder för att skapa det lock på hornhinnan som man gör laserbehandlingen under. I början använde man uteslutande mekaniska knivar för att skapa detta lock, en metod vi fortfarande använder på Capio Medocular, men man kan nu använda en annan laser för att skapa locket. Man har inte kunnat se någon skillnad i resultat beroende på hur man skapar locket.

Även lasermaskinerna har utvecklats mycket sedan början av 1980-talet. Numera används toppmoderna maskiner som har betydligt kortare behandlingstider och väldigt hög precision. Capio Medocular var år 2000 först i Sverige med vågfrontsanalys, och har sedan 2007 även använt topografistyrda laseroperationer.
På senare år har Lasik minskat i popularitet och Elsa/Lasek har ökat. Detta beror delvis på att det finns risker vid operationerna och vid Lasik är dessa risker något fler.

Man fortsatte att utveckla metoder för att korrigera synfel och på slutet av 1990-talet kom den metod som jag själv är opererad med, nämligen ICL. Vi på Capio Medocular började tidigt med denna metod och tilldelades som första klinik i Europa utmärkelsen ”Center of excellence” för ICL. I början kunde man med denna metod endast korrigera närsynthet, men sedan dess har fler och fler linser kommit och numera kan vi operera både närsynthet och översynthet, även i kombination med astigmatism. En stor fördel med ICL är därför att man kan behandla synfel som inte är så lämpliga att behandla med lasermetoderna.

Hittills har jag skrivit om metoder som lämpar sig bäst för de som bara har synfel på långt håll, dvs de som inte har kommit upp i läsglasögonåldern. Dock har ju människor faktiskt blivit äldre än 45 år ganska länge och därför har det utvecklats metoder för att korrigera även deras synproblem. Den metod som vi på Capio Medocular använder nästan uteslutande grundar sig dock på en annan ögonförändring än synfel, nämligen grå starr. Att på olika sätt plocka bort ögats naturliga lins, som vid grå starr blir grumlig, har gjorts länge. Redan de gamla egyptierna använde sig av ”starrstickare”. På 1940-talet började man utveckla linser som man kunde ersätta ögats naturliga lins med och på 1960-talet började man utveckla den ultraljudsmetod som idag används för att plocka bort ögats naturliga lins. Denna metod kallas CLE eller RLE. I slutet av 1980-talet satte man in linser som var multifokala, dvs som man kan se med både på långt håll och på nära håll med på en gång. Det är den typen av lins vi på Capio Medocular oftast använder idag, även om linserna utvecklats betydligt de senaste 20 åren och förmodligen kommer att fortsätta utvecklas i samma, om inte snabbare, takt.

Vi på Capio Medocular märker också av förändringar hos dem som kommer till oss för att få sina synfel opererade. Fler och fler känner någon som redan gjort en synfelsoperation och idag är den siffran uppe i hela 84 %. Fler och fler bestämmer sig också snabbade, endast 40 % funderar idag i 2 år eller mer innan de kommer till beslut att genomföra en operation. Det är kanske inte så kontigt att fler och fler känner någon, eller att detta leder till kortare beslutsprocess, men det är intressant att se att det fungerar.

Det var en liten genomgång av utvecklingen av synfelsoperationer och vad vi på Capio Medocular sysslar med. Man kan naturligtvis skriva hur mycket som helst om det här ämnet, så om du är nyfiken på att höra mer så tveka inte att kontakta oss.

Sfäriska eller asfäriska linser?

- 12 januari

I informationen på olika hemsidor står det ibland att man använder sfäriska eller asfäriska linser vid operationer. Det är begrepp som en del kanske känner igen, men vad betyder de egentligen och vad får de effekt vid en operation? Det är frågor som jag tänkte svara på i dagens blogginlägg.

För det första, vad betyder sfärisk och asfärisk i sammanhanget linser? En aning förenklat kan man säga att en sfärisk lins har ytor som är utskurna från ett runt klot. Det betyder att en sfärisk yta har en helt jämn krökning.

En asfärisk lins har ytor där krökningen varierar från mitten av linsen till kanten, vilket gör att den blir plattare ju längre ut från mitten man kommer.

Så vad har det för betydelse att en lins är sfärisk eller asfärisk? Flera stycken faktiskt.

Sfäriska linser blir för det första tjockare än asfäriska, eftersom de senare är plattare i kanterna. När vi använder linser vid operationer betyder det att en asfärisk lins är lättare att vika och behöver mindre snitt där man för in linsen i ögat.

Sfäriska linser ger också upphov till felaktigheter i hur ljuset bryts, så kallad sfärisk aberration. Det senare beror på att ljuset bryts mer i kanterna och ger upphov till sämre bildkvalité.

En fördel som de sfäriska linserna har är att de är betydligt enklare att tillverka, vilket ger ett lägre pris.

Sfäriska linser baseras på en äldre teknologi, men med de tekniska framsteg som gjorts har asfäriska linser fått stort genomslag när det gäller val av lins vid operationer. På Capio Medocular använder vi endast asfäriska linser vid våra operationer. Faktum är att vi också använder asfäriska behandlingar även när vi gör laseroperationer.

Snabb synförbättring med ICL – när inte ögonlaser räcker till

- 29 november

ICL är en operationsmetod utan laser för korrigering av närsynthet, översynthet och astigmatism. Den fungerar även när en ögon-laserbehandling inte räcker till.
Behandlingen innebär att en extra, mycket tunn, plastlins placeras i ögat. ICL ger en permanent lösning men metoden är reversibel, d v s man kan byta linsen om det skulle behövas.

Göran Helgason, medicinskt ansvarig på Capio Medocular, har själv opererat sig med ICL för sju år sedan och är fortfarande mycket nöjd – och utför dagligen mikrokirurgiska ingrepp utan glasögon.