Inlägg taggade med ‘Lasik’

Ögonlaser – varför finns det så många begrepp?

- 11 november

Vi har redan tidigare haft en del blogginlägg om olika typer av ögonlaserbehandlingar, men då det ständigt kommer frågor om olika begrepp och om det är någon skillnad mellan de olika behandlingarna, så känns det ändå aktuellt att skriva några rader om det igen.

Det är verkligen inte konstigt att alla stackars patienter blir förvirrade av alla olika begrepp/metoder som marknadsförs. De vanligaste begreppen som används är: LASIK, FS LASIK, inLASIK, LASEK, ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK.
Kärt barn har många namn.

Egentligen kan man säga att det finns bara två olika metoder – flikmetod och ytmetod.

Inom flikmetoden (där man alltså gör en flik på hornhinnan och sedan utför laserbehandlingen under fliken) rör man sig med begreppen LASIK, FS LASIK och inLASIK. Den enda skillnaden mellan dessa begrepp är hur man gör fliken på hornhinnan. I en traditionell LASIK-behandling så görs fliken med ett mekaniskt precisionsinstrument vid FS LASIK och inLASIK (som är samma sak) görs även fliken med laser. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.

När det gäller ytmetoderna (LASEK/ELSA, No Cut, ASA och Trans-PRK) så avlägsnar man det yttersta skiktet på hornhinnan och gör därefter laserbehandlingen ytligt på honhinnan. För att avlägsna hornhinnans ytskikt så kan man göra det på lite olika sätt – oftast med alkohol eller laser. Gemensamt för alla dessa s.k. metoder är alltså att man inte gör något snitt.
Inte heller bland dessa ytmetoder finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.

Vilket är då bäst – skuret eller oskuret?  Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning och du är mycket välkommen till oss för att se vad som passar bäst för dina ögon. Det besöket kanske till och med slutar med att vi rekommenderar ICL (Implantable Intraocular Contact Lens).

 

 

 

Vilka olika typer av ögonlaserbehandlingar finns det?

- 31 oktober

Det förekommer fler och fler olika begrepp för laserbehandling av ögonen. För den oinvigde kan det vara mer än förvirrande med alla nya begrepp som dyker upp. I den här filmen försöker Dr Göran Helgason att reda ut vilka olika typer av ögonlaserbehandling det finns.

LASIK eller LASEK – skuret eller oskuret?

- 26 april

I en artikelserie i GP nyligen diskuterades bland annat om vilken ögonlasermetod som är ”bäst”. Det börjar råda en viss begreppsförvirring inom ögonlaseriet. I artikel talades det t.ex. om ”No Cut” och ”FS LASIK”. Vissa begrepp är påhittade av en klinik eller ett företag som säljer utrustningen för att det skall ge sken av att metoden är unik.

Egentligen finns det bara två metoder som används i Sverige idag: LASIK och LASEK. LASEK brukar i Sverige kallas ELSA för att inte förväxlas med LASIK.

Vid LASIK görs ett tunt snitt i hornhinnan, ett lock tillverkas, lyfts upp och laserbehandlingen sker på djupet av hornhinnan. Locket kan göras med en annan typ av laser (då kallas det bland annat FS LASIK) eller med ett mekaniskt precisionsinstrument. Det finns inga stabila vetenskapliga belägg för att det ena sättet är bättre än det andra. Risker, förlopp och slutresultat är ungefär desamma.

Vid LASEK/ELSA gör man inget snitt (”no cut”) utan hornhinnans ytskikt avlägsnas med alkohol, laser eller med ett instrument. Själva laserbehandlingen görs ytligt i hornhinnan. Inte heller i fallet LASEK/ELSA finns några övertygande studier som skulle kunna peka ut en vinnare.

Men om man funderar på LASIK eller LASEK/ELSA, vilket är då bäst? Ja, det får faktiskt bli en individuell bedömning – som kanske till och med slutar med en ICL.

Problem med torra ögon

- 9 februari

Torrhetsproblem är ett vanligt problem och vi som undersöker människors ögon träffar på det i stort sett dagligen. Problemen kan yttra sig på många olika vis, från gruskänsla till att ögonen rinner. Det senare är faktiskt mycket vanligt och de flesta kanske inte kopplar det till att de har torrhetsproblem, eftersom det ju snarare verkar som om det finns för mycket vätska i ögonen. Ofta består dock problemet med rinnande ögon i att tårvätskan inte har rätt sammansättning och därför inte kan stanna kvar på ögonen ordentligt, vilket gör att den rinner ut och därför ger upphov till torrhetsproblem. Det är vanligt att framför allt kvinnor får mer torrhetsproblem när de kommer upp i 50-årsåldern eftersom kroppens slemhinnor, bl.a. tårvätskan, förändras.

När det gäller synfelskirurgi så kan det vara bra att känna till hur ögonen kan påverkas i hänseende på torrhetsproblem. Det finns flera olika metoder att operera ögonen, vilket det skrivits om tidigare här i Capio Medoculars blogg. De fungerar olika och därför kommer jag att gå igenom hur de påverkar, eller inte påverkar, ögontorrhet.

Elsa/Lasek

Det här är en laserbehandling där man gör ett ytligt ingrepp på ögats hornhinna. Under de första dagarnas läkningsprocess rinner ofta ögonen mycket, för att därefter avta. Det är inte ovanligt att man får en del torrhetsproblem under den första månaden efter operation, därför är det bra att droppa tårsubstitut under den perioden. Därefter återgår ögats tårproduktion till sin normalnivå och man får inga ökade besvär med torrhet jämfört med före sin operation.

Lasik

Den här laserbehandlingen sker djupare ner i ögats hornhinna och det gör att den betydligt oftare än Elsa/Lasek kan ge upphov till torrhetsproblem. De första månaderna är det inte helt ovanligt med gruskänsla och andra symptom på torrhet, vilka sedan klingar av så småningom. De allra flesta är dock symptomfria, även om man vid efterkontrollerna kan se på hornhinnan att det finns tendenser till torrhetsproblem. Även här har man nytta av att droppa tårsubstitut, speciellt om man rör sig i torra miljöer, som på kontorslandskap, och man får oftare använda dem längre.

ICL

Vid en ICL-operation opererar men in en liten speciell kontaktlins i ögonen. Eftersom man här inte gör någon behandling av ögats hornhinna så sker egentligen inte heller någon förändring av tårfilmen. De första dagarna, ibland veckorna, kan dock känna sig lite grusig i ögonen eftersom ögat läker och då kan det vara skönt med tårsubstitut.

CLE/RLE

När man passerat 45-årsåldern så är den här operationsmetoden, där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny, vanligast. Liksom vid ICL så påverkar man inte ögats hornhinna med den här metoden och därför gäller samma saker som vid ICL. Dock är man ju äldre när man gör CLE/RLE och därför är det inte ovanligt att man en tid efter sin operation märker att ögonen börjar rinna mer än de gjort tidigare. Detta behöver dock inte vara kopplat till operationen, utan kan lika väl inträffa även utan operation. En annan sak som faktiskt kan påverka att ögonen rinner är det faktum att om man under många år använt glasögon dagligen, så kan det till en början bli så att ögonen rinner eftersom man plötsligt inte längre har det skydd som glasögon faktiskt ger mot vinden.

Det förekommer att linsbärare känner sig torra i ögonen med linserna i men inte utan. Det brukar inte vara något hinder för en operation. Är man däremot torr i ögonen utan linser och måste använda droppar för detta, är en laserbehandling inte lämplig.

Slutligen vill jag säga att torrhetsproblematik är en viktig faktor för oss som gör förundersökningar och rekommendationer av operationsmetod. En person som har torrhetsproblem, eller arbetar i en torr miljö, kan få en annan rekommendation än en person som inte har dessa problem. Detta trots att synfelet, åldern och andra faktorer är snarlika.

En individuell rekommendation är alltid att föredra när det gäller synfelsoperationer, genvägar kan leda till onödiga besvär.