Inlägg taggade med ‘multifokala linser’

Gråstarr och co-payment

- 10 september

Många gråstarrspatienter har tidigare fått höra att gråstarren ska ”mogna” innan man kan opereras. En helt ”mognad”gråstarr ger dock mycket stora synbesvär och innebär också större risk för komplikation vid en operation så numera har man börjat operera gråstarren tidigare. NÄR man ska opereras beror istället dels på kirurgens fynd vid förundersökningen men också på hur mycket besvär patienten har av sin gråstarr som tex grumlig syn eller bländning. Detta får man själv bedöma i en enkät som kallas Priquest och är framtagen av Nationella Kataraktregistret . Alla som blir opererade för gråstarr i Sverige får fylla i denna enkät. De olika landstingen i Sverige har sedan olika rutiner på hur allt sköts, alltifrån kötider till vilka linser som sätts in vid operationen kan variera.

Här i Stockholm där jag bor och arbetar så har landstinget, med hjälp av Vårdval Stockholm,  lyckats korta ned väntetiderna på gråstarrsoperationer  på grund av att de låter privata kliniker, såsom vi, göra operationerna åt dem. Här har patienterna dessutom flera valmöjligheter när det kommer till vilka linser som ska sättas in i ögonen vid operationen. Landstinget betalar då för själva operationen och en standardlins medan patienten själv får stå för linskostnaden om man väljer en annan sorts lins. Detta kallas för co-payment och än så länge är det endast Stockholms Läns Landsting och Halland som godkänner detta.

Den lins som alla får och där landstinget står för hela kostnaden kan korrigera närsynthet eller översynthet . Men det finns som bekant flera sorters synfel än dessa två och vill man också korrigera sin astigmatism och/eller ålderssynthet  så får man lägga till en summa själv och får då en lins som ger ett mindre behov av glasögon efter operationen.

Det här med co-payment har funnits i ett par år och ökar stadigt hela tiden. Jag upplever numera att gråstarrspatienterna är mycket pålästa om sina alternativ när de kommer på förundersökningen.  Men många tycker också att det kan vara lite svårt att få grepp om alla dessa olika synfel och valmöjligheter och det är därför som vi finns här och kan informera om exakt vilka linser som passar dina ögon. Tveka inte att fråga! Vår uppgift är att ge dig möjlighet att ta rätt beslut.

Synfelsoperation i 20 år

- 24 april

Förra året, 2011, jubilerade Capio Medocular efter 25 år i synens tjänst och i år, 2012, var det 20 år sedan vi började utföra synfelsoperationer. Därför tänkte jag skriva lite om synfelsoperationernas historia och lite av det vi på Capio Medocular har sysslat med sedan 1992.

Att förändra ögats brytkraft är något som man velat göra väldigt länge, men det dröjde innan man hade metoder för att göra detta med framgång. I mitten av 1970-talet utvecklade en rysk ögonläkare, Svyatoslavn Fyodorov, en metod där man med en diamantkniv skar i ögats hornhinna för att på så vis ändra form på den. Denna metod, som heter Radial Keratotomy (RK), har blivit ersatt av modernare metoder, men den har lett till vidareutveckling och det förekommer fortfarande att man använder liknande metoder, t.ex. LRI, för att behandla vissa typer av synfel.
Laseroperationer började utvecklas på 1980-talet och den första metoden som lanserades kallades PRK. PRK var också den första metoden vi använde på Capio Medocular för att korrigera synfel. PRK är en så kallad ytbehandling av ögat, vilket betyder att man med lasern förändrar ögats brytkraft genom att ta bort vävnad på hornhinnans yta. Även PRK vidareutvecklades och fick nya namn, t.ex. Elsa eller Lasek. Grundprincipen är dock densamma och den gäller för samtliga typer av ytbehandlingar med laser.

Efter PRK utvecklades en annan lasermetod, som kom att bli väldigt välkänd. Det var Lasik och den började vi på Capio Medocular använda i mitten av 1990-talet. Lasik blev snabbt väldigt populär, eftersom man slapp en del av de besvär som följde med PRK-metoden, nämligen inledande smärta och lång läkningsprocess. Dessutom kunde man behandla större synfel på ett säkrare sätt än vad man kunde gör vid PRK. Även Lasik fortsatte att utvecklas, ffa genom att man utvecklade nya metoder för att skapa det lock på hornhinnan som man gör laserbehandlingen under. I början använde man uteslutande mekaniska knivar för att skapa detta lock, en metod vi fortfarande använder på Capio Medocular, men man kan nu använda en annan laser för att skapa locket. Man har inte kunnat se någon skillnad i resultat beroende på hur man skapar locket.

Även lasermaskinerna har utvecklats mycket sedan början av 1980-talet. Numera används toppmoderna maskiner som har betydligt kortare behandlingstider och väldigt hög precision. Capio Medocular var år 2000 först i Sverige med vågfrontsanalys, och har sedan 2007 även använt topografistyrda laseroperationer.
På senare år har Lasik minskat i popularitet och Elsa/Lasek har ökat. Detta beror delvis på att det finns risker vid operationerna och vid Lasik är dessa risker något fler.

Man fortsatte att utveckla metoder för att korrigera synfel och på slutet av 1990-talet kom den metod som jag själv är opererad med, nämligen ICL. Vi på Capio Medocular började tidigt med denna metod och tilldelades som första klinik i Europa utmärkelsen ”Center of excellence” för ICL. I början kunde man med denna metod endast korrigera närsynthet, men sedan dess har fler och fler linser kommit och numera kan vi operera både närsynthet och översynthet, även i kombination med astigmatism. En stor fördel med ICL är därför att man kan behandla synfel som inte är så lämpliga att behandla med lasermetoderna.

Hittills har jag skrivit om metoder som lämpar sig bäst för de som bara har synfel på långt håll, dvs de som inte har kommit upp i läsglasögonåldern. Dock har ju människor faktiskt blivit äldre än 45 år ganska länge och därför har det utvecklats metoder för att korrigera även deras synproblem. Den metod som vi på Capio Medocular använder nästan uteslutande grundar sig dock på en annan ögonförändring än synfel, nämligen grå starr. Att på olika sätt plocka bort ögats naturliga lins, som vid grå starr blir grumlig, har gjorts länge. Redan de gamla egyptierna använde sig av ”starrstickare”. På 1940-talet började man utveckla linser som man kunde ersätta ögats naturliga lins med och på 1960-talet började man utveckla den ultraljudsmetod som idag används för att plocka bort ögats naturliga lins. Denna metod kallas CLE eller RLE. I slutet av 1980-talet satte man in linser som var multifokala, dvs som man kan se med både på långt håll och på nära håll med på en gång. Det är den typen av lins vi på Capio Medocular oftast använder idag, även om linserna utvecklats betydligt de senaste 20 åren och förmodligen kommer att fortsätta utvecklas i samma, om inte snabbare, takt.

Vi på Capio Medocular märker också av förändringar hos dem som kommer till oss för att få sina synfel opererade. Fler och fler känner någon som redan gjort en synfelsoperation och idag är den siffran uppe i hela 84 %. Fler och fler bestämmer sig också snabbade, endast 40 % funderar idag i 2 år eller mer innan de kommer till beslut att genomföra en operation. Det är kanske inte så kontigt att fler och fler känner någon, eller att detta leder till kortare beslutsprocess, men det är intressant att se att det fungerar.

Det var en liten genomgång av utvecklingen av synfelsoperationer och vad vi på Capio Medocular sysslar med. Man kan naturligtvis skriva hur mycket som helst om det här ämnet, så om du är nyfiken på att höra mer så tveka inte att kontakta oss.

Min ögonoperation – adjöss med läsglasögonen!

- 19 mars

Jag har intervjuat en av mina kollegor, Gitte Ådahl, som är undersköterska på Capio Medoculars klinik i Göteborg. Gitte genomförde för några år sedan en ögonoperation med RLE, efter det att hon hade tröttnat på att inte kunna se varken på långt eller nära håll.

Gitte, hur länge funderade du på din ögonoperation?
- Jag lekte med tanken i cirka två-tre år innan jag ”fick nog” av läsglasögonen. Alternativet var att skaffa proggressiva glasögon. Då gjorde jag en screening för att se om det över huvudtaget gick att göra något åt mitt synfel. Sedan var det enkelt att bestämma sig och det gick snabbt när jag väl bestämt mig och tänkt över risker mm.

Vad hade du för synfel innan operationen?
- Jag var ålderssynt. Det kom smygande under 5-6 års tid, med början när jag var runt 39. Mina läsglasögon var innan operationen +1,75. Innan synnedsättningen började hade jag en perfekt syn.

Vad tyckte du var mest besvärande med ditt synfel?
- Att alltid vara beroende! Det var en jobbig känsla att behöva tänka på att alltid ha med sig läsglasögonen. De vardagliga tingen var värst, tex att läsa liten text, plocka ut en sticka ur fingret, att se maten på tallriken, att inte kunna zooma in synen när det behövdes, som man alltid gjort förut.

Var du aldrig rädd att något inte skulle gå som planerat?
- Det är klart att man tänkte lite på risker, men det är ju så många som gjort detta före mig och de jag kom i kontakt med har varit helnöjda. Så jag tänkte att jag får ta den risken. För vem vet, kanske jag hade fått gråstarr i framtiden och då måste jag ändå göra samma ingrepp. Då är det bättre att göra det nu än senare tänkte jag.

Vilken metod är du opererad med – och varför?
-Jag är opererad med en teknik som heter RLE (Refracive Lens Exchange)- eller CLE, som går ut på att man byter ut den naturliga linsen mot en konstgjord, precis som vid en gråstarroperation. Jag valde en multifokal lins, som gör att man kan se bra på både långt och nära håll, det var det som passade mig bäst med mitt ålderssende Den lins jag valde heter ReSTOR.

Vad tyckte du var läskigast med själva ingreppet?
- Egentligen tyckte jag inte själva operationen var så läskig utan det värsta skulle varit om jag blev blind efter operationen. Men doktorn försäkrade mig om att man kan inte bli blind av ett sådant ingrepp!

Gjorde det ont?
- Nej, jag kände ingenting.

Hur kändes det efteråt?
- Det kändes lite blött och suddigt i ögat men annars kändes det som vanligt.

Hur lång tid tog det innan du såg bra efter operationen?
- Jag opererade ju ett öga i sänder med en veckas mellanrum. Det var lite jobbigt i mellantiden innan ögonen fick vänja sig tillsammans. Men redan på eftermiddagen, efter jag opererat mitt första öga, kunde jag läsa liten text i mobiltelefonen, vilket var en omöjlighet innan. Jag såg suddigt men samtidigt bra första dagarna. Efter jag opererat mitt andra öga tog det kanske några dagar, sedan såg jag perfekt!

Vad är det bästa med att slippa glasögon?
- Frihetskänslan, jag har ”lurat” åldrandet :-))

Här kan du även se en film om Gittes operation.

Ålderssynthet eller presbyopi – vad kan man göra?

- 14 mars

I det här filmklippet berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular om vad ålderssynthet/presbyopi innebär och vad man kan göra åt det.
Ålderssynthet beror på att ögats lins stelnar och inte ändrar form för att kunna fokusera på olika avstånd – man kan inte längre ackommodera. För det flesta brukar detta inträffa gradvis från 40 – 45 års ålder.

Den vanligaste behandlingen vid ålderssynthet är CLE/RLE. Monovision kan åstadkommas med CLE/RLE. En ögonoperation är avsedd att vara permanent och det är därför önskvärt att man först provar monovision med kontaktlinser innan en operation.

45+ och vill slippa glasögon på både nära och långt håll?

- 5 januari

God fortsättning vill vi på Capio Medocular önska er alla!

Ett nytt når med nya utmaningar känns alltid spännande och stimulerande – lite som ett oskrivet ark.

Varför inte inleda året med att titta på vårt senaste filmklipp, där Dr Göran Helgason berättar om operationsmetoden RLE/CLE?

Den här filmen vänder sig framförallt till dig som är 45+ och vill slippa glasögon på både långt och nära håll, när du nu kanske även har blivit ålderssynt.

Svar på läsarfrågor om ögonoperationer

- 13 maj

För drygt en månad sedan skrev vi i ett blogginlägg att vi kommer att besvara läsarfrågor via filmklipp.

Nu är filmen klar och de flesta av frågorna besvaras i Youtubeklippet nedan. Men vi har fler filmer på gång så finns inte din fråga eller svar med här – så kommer den inom kort. Fortsätt gärna att ställa dina frågor om ögonoperationer och ögonlaser här på bloggen eller på vår Facebooksida så besvarar vi dem efter hand.

Vilka synfel kan vi operera och hur?

- 19 april

En av många frågor som dyker upp när jag träffar människor och berättar vad jag arbetar med är ”Vilka synfel kan ni operera?” Lite kaxigt brukar jag svara ”I stort sett alla!” I dagens inlägg tänkte jag svara på frågan lite mer ingående.

Först bör man kanske känna till vilka huvudtyper av synfel som finns, så jag inleder med en snabbgenomgång av dessa. Närsynthet, översynthet och astigmatism är de vanliga synfelen som på ett eller annat sätt påverkar hur man ser på avstånd oberoende av ålder. Ålderssynhet uppträder oftast i 45-årsåldern och påverkar seendet på nära avstånd, dvs läsning, datorarbete, matlagning m.m. En vanlig missuppfattning är att åldersynthet och översynthet är samma sak, men även om de kan uppträda i samma ålder så har olika orsaker.

Så vad kan vi då operera och hur?

Jag börjar med närsynthet, som är det vanligaste synfelet vi opererar på de som inte fått åldersynthet än. Om man har en närsynthet på upp till 6 dioptrier brukar vi i de flesta fall rekommendera en laseroperation av synfelet. Om synfelet är större än 6 dioptrier så brukar vi istället rekommendera en ICL-operation. ICL-operationen har fördelen att så länge det tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfelet, spelar det ingen roll hur stort synfelet är. Idag tillverkas linser med styrkor som motsvarar synfel på upp till 18 dioptrier. Väldigt få har en närsynthet som är större än så.

När det gäller översynthet så blir svaret något annorlunda. Om synfelet är upp till 3 dioptrier blir oftast rekommendationen en laseroperation. Därefter är det återigen en ICL-operation som rekommenderas. Även vid översynthet kan vi med hjälp av en ICL-operation korrigera stora synfel, nämligen upp till 10 dioptrier.

Astigmatism är oftast kombinerad med någon av de ovanstående synfelen. Då får man naturligtvis göra en rekommendation som grundar sig på det totala synfelet. Som enkel grundregel kan man säga att om astigmatismen är mindre än 3 dioptrier för närsynta, eller 1 dioptri för översynta, så är en laserbehandling det vi brukar rekommendera. Om astigmatismen är större än så återkommer ICL-operationen som en räddare i nöden. Astigmatism upp till 5 dioptrier kan opereras med hjälp av den operationen.

Alla de ovanstående rekommendationerna gäller för de som inte har fått problem med ålderssynthet ännu. När man fått problem att läsa brukar vi i första hand avråda från operationer som inte åtgärdar grundproblemet, nämligen ögats naturliga lins. Därför blir oftast rekommendationen en CLE/RLE-operation där man byter ut ögats naturliga lins mot en ny. Med den här typen av operation kan man åtgärda synfel nästan oberoende av glasögonstyrka, både när det gäller närsynthet, översynthet och astigmatism. Man kan dessutom i de flesta fall sätta in en multifokal lins som man ser med både på långa avstånd och vid läsning, utan glasögon.

Grunden för en korrekt rekommendation är alltid en noggrann förundersökning för att ta reda på var och ens individuella förutsättningar. När den är utförd utgår vi ifrån våra behandlingsrekommendationer för att ge ett så säkert och bra alternativ som möjligt, i varje enskilt fall.

Som avslutning kan jag alltså säga, även om det låter en smula kaxigt, att vi kan operera i stort sett alla synfel.

Gråstarrsmöte i Stockholm

- 1 mars

Den 17 februari hade vi i Stockholm ett jätteintressant informationsmöte för våra optiker i stan. Vi valde att fokusera på gråstarr denna gång och vi hade bjudit in de optiker som skickat remisser till oss under de senaste åren. Det blir allt vanligare att det är just optikerna som skickar remisser eftersom fler människor går till optikern än till en ögonläkare när de börjat få besvär med synen.

Vår kirurg Wamidh Simawi höll en mycket intressant föreläsning om de olika sorters gråstarr som finns. Jag själv berättade lite allmänt om våra rutiner gällande gråstarrspatienter, hur vi gör för att ta hand om våra patienter på bästa sätt. En sak som känns extra viktigt är att patienter tidigt får veta att vi i Stockholm har möjlighet till något som vi kallar co-payment. Det innebär att landstinget står för själva operationen och en vanlig lins men man har själv möjlighet att lägga till för att få uppgradera till en multifokal lins tex. Det låter inte så speciellt kanske men Stockholm är faktiskt det enda landsting i hela landet där detta är möjligt än så länge.

Nu ser vi fram emot våren och att planera in lite fler intressanta möten!