Inlägg taggade med ‘Patrik Svensson’

Rapport från examen i Philadelphia

- 3 september

I tidigare inlägg har jag skrivit om att jag gått en vidareutbildning i Norge och USA. Den 20:e maj i år var det dags för examen. Jag hade själv inte varit med om en examensceremoni i det stora landet i väster tidigare, mina erfarenheter i detta ämne begränsades till vad jag sett i diverse Hollywood-filmer, men jag kan lite kortfattat säga en sak; De gillar pompa och ståt!

Vi var över hundra studenter som tog examen i olika discipliner och på olika nivåer. Vi träffades allihop i en lokal på Kimmel Center for the Performing Arts, där vi fick våra svarta dräkter, fyrkantiga hattar och instruktioner. Våra inbjudna gäster, i mitt fall min familj, samlades i konsertlokalen där själva ceremonin skulle äga rum, varefter vi tågade in till ljudet av ståtlig musik. Väl framme på scenen stod vi upp medan universitetets hymn sjöngs och sedan följde flera tal.

De olika disciplinernas elever kallades upp i turordning, kläddes i den mantel som hör ihop med deras studier och gick sedan fram en och en för att ta emot sitt diplom av rektorn. Ju högre befattning och titel man hade desto mer utsirad och speciell var den dräkt som bars. Rektorn stack naturligtvis ut mest. Varje klass stod upp medan dess elever gick genom denna procedur och varje elev applåderades enskilt. Det märktes att vissa av de amerikanska eleverna var mycket populära då jublet nästan lyfte taket när de tog emot sina diplom. Ceremonin tog sin tid, det var många som fick stå ganska länge och det var mycket varmt den här soliga dagen i Philadelphia. Det fick till följd att en av studenterna svimmade, Hon tog sig dock fram till rektorn, sittande i en rullstol och fick sitt diplom under stort jubel.

Efter ceremonin var det dags för fotografering och lyckönskningar av diverse släktingar och vänner. Många av de amerikanska f.d. studenterna hade samlat mer eller mindre hela släkten, så även om lokalerna var stora kändes det ändå en aning trångt och det var lite lurigt att hitta min egen familj. Till slut lyckades det och de fick några bilder på en stolt svensk optiker med sitt nya diplom i famnen.

Min vidareutbildning är nu avslutat och jag kan titulera mig Master of Science i Klinisk Optometri. Vad betyder då det? I nuläget betyder det att jag fått en ökad kunskap och förståelse för ögat och dess funktion och hur det påverkas av sjukdomar, vilket naturligtvis är något jag har nytta av nästan dagligen mitt arbete. Ännu så länge ger det inga formellt utökade befogenheter i Sverige, men eftersom vi börjar bli ganska många som gått utbildningen och det dessutom finns en motsvarande utbildning i Sverige, har frågan väckts och förhoppningsvis kommer beslut tas om utökade befogenheter, i form av diagnostiska undersökningsmetoder, redan under nästa är.

Synfelsoperation i 20 år

- 24 april

Förra året, 2011, jubilerade Capio Medocular efter 25 år i synens tjänst och i år, 2012, var det 20 år sedan vi började utföra synfelsoperationer. Därför tänkte jag skriva lite om synfelsoperationernas historia och lite av det vi på Capio Medocular har sysslat med sedan 1992.

Att förändra ögats brytkraft är något som man velat göra väldigt länge, men det dröjde innan man hade metoder för att göra detta med framgång. I mitten av 1970-talet utvecklade en rysk ögonläkare, Svyatoslavn Fyodorov, en metod där man med en diamantkniv skar i ögats hornhinna för att på så vis ändra form på den. Denna metod, som heter Radial Keratotomy (RK), har blivit ersatt av modernare metoder, men den har lett till vidareutveckling och det förekommer fortfarande att man använder liknande metoder, t.ex. LRI, för att behandla vissa typer av synfel.
Laseroperationer började utvecklas på 1980-talet och den första metoden som lanserades kallades PRK. PRK var också den första metoden vi använde på Capio Medocular för att korrigera synfel. PRK är en så kallad ytbehandling av ögat, vilket betyder att man med lasern förändrar ögats brytkraft genom att ta bort vävnad på hornhinnans yta. Även PRK vidareutvecklades och fick nya namn, t.ex. Elsa eller Lasek. Grundprincipen är dock densamma och den gäller för samtliga typer av ytbehandlingar med laser.

Efter PRK utvecklades en annan lasermetod, som kom att bli väldigt välkänd. Det var Lasik och den började vi på Capio Medocular använda i mitten av 1990-talet. Lasik blev snabbt väldigt populär, eftersom man slapp en del av de besvär som följde med PRK-metoden, nämligen inledande smärta och lång läkningsprocess. Dessutom kunde man behandla större synfel på ett säkrare sätt än vad man kunde gör vid PRK. Även Lasik fortsatte att utvecklas, ffa genom att man utvecklade nya metoder för att skapa det lock på hornhinnan som man gör laserbehandlingen under. I början använde man uteslutande mekaniska knivar för att skapa detta lock, en metod vi fortfarande använder på Capio Medocular, men man kan nu använda en annan laser för att skapa locket. Man har inte kunnat se någon skillnad i resultat beroende på hur man skapar locket.

Även lasermaskinerna har utvecklats mycket sedan början av 1980-talet. Numera används toppmoderna maskiner som har betydligt kortare behandlingstider och väldigt hög precision. Capio Medocular var år 2000 först i Sverige med vågfrontsanalys, och har sedan 2007 även använt topografistyrda laseroperationer.
På senare år har Lasik minskat i popularitet och Elsa/Lasek har ökat. Detta beror delvis på att det finns risker vid operationerna och vid Lasik är dessa risker något fler.

Man fortsatte att utveckla metoder för att korrigera synfel och på slutet av 1990-talet kom den metod som jag själv är opererad med, nämligen ICL. Vi på Capio Medocular började tidigt med denna metod och tilldelades som första klinik i Europa utmärkelsen ”Center of excellence” för ICL. I början kunde man med denna metod endast korrigera närsynthet, men sedan dess har fler och fler linser kommit och numera kan vi operera både närsynthet och översynthet, även i kombination med astigmatism. En stor fördel med ICL är därför att man kan behandla synfel som inte är så lämpliga att behandla med lasermetoderna.

Hittills har jag skrivit om metoder som lämpar sig bäst för de som bara har synfel på långt håll, dvs de som inte har kommit upp i läsglasögonåldern. Dock har ju människor faktiskt blivit äldre än 45 år ganska länge och därför har det utvecklats metoder för att korrigera även deras synproblem. Den metod som vi på Capio Medocular använder nästan uteslutande grundar sig dock på en annan ögonförändring än synfel, nämligen grå starr. Att på olika sätt plocka bort ögats naturliga lins, som vid grå starr blir grumlig, har gjorts länge. Redan de gamla egyptierna använde sig av ”starrstickare”. På 1940-talet började man utveckla linser som man kunde ersätta ögats naturliga lins med och på 1960-talet började man utveckla den ultraljudsmetod som idag används för att plocka bort ögats naturliga lins. Denna metod kallas CLE eller RLE. I slutet av 1980-talet satte man in linser som var multifokala, dvs som man kan se med både på långt håll och på nära håll med på en gång. Det är den typen av lins vi på Capio Medocular oftast använder idag, även om linserna utvecklats betydligt de senaste 20 åren och förmodligen kommer att fortsätta utvecklas i samma, om inte snabbare, takt.

Vi på Capio Medocular märker också av förändringar hos dem som kommer till oss för att få sina synfel opererade. Fler och fler känner någon som redan gjort en synfelsoperation och idag är den siffran uppe i hela 84 %. Fler och fler bestämmer sig också snabbade, endast 40 % funderar idag i 2 år eller mer innan de kommer till beslut att genomföra en operation. Det är kanske inte så kontigt att fler och fler känner någon, eller att detta leder till kortare beslutsprocess, men det är intressant att se att det fungerar.

Det var en liten genomgång av utvecklingen av synfelsoperationer och vad vi på Capio Medocular sysslar med. Man kan naturligtvis skriva hur mycket som helst om det här ämnet, så om du är nyfiken på att höra mer så tveka inte att kontakta oss.

Ålderssynthet eller presbyopi – vad kan man göra?

- 14 mars

I det här filmklippet berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular om vad ålderssynthet/presbyopi innebär och vad man kan göra åt det.
Ålderssynthet beror på att ögats lins stelnar och inte ändrar form för att kunna fokusera på olika avstånd – man kan inte längre ackommodera. För det flesta brukar detta inträffa gradvis från 40 – 45 års ålder.

Den vanligaste behandlingen vid ålderssynthet är CLE/RLE. Monovision kan åstadkommas med CLE/RLE. En ögonoperation är avsedd att vara permanent och det är därför önskvärt att man först provar monovision med kontaktlinser innan en operation.

Vad är astigmatism eller brytningsfel?

- 21 februari

I det här filmklippet förklarar leg. optiker Patrik Svensson, Capio Medocular, vad astigmatism eller brytningsfel är – och så klart – vad man kan göra åt det.
Ca 17% av Sveriges befolkning är astigmatiska och astigmatism är det tredje vanligaste synfelet efter närsynthet och översynthet.

Översynthet – vad innebär det?

- 1 februari

Översynthet eller hyperopi, vilket många även kallar för långsynthet – är det näst vanligaste synfelet. Hela 21% av Sveriges befolkning över 15 år är översynta.
Översynta – eller långsynta – personer ser tvärtemot närsynta personer bättre på långt håll än på nära håll, beroende på att ögat är för kort så skärpan hamnar bakom näthinnan.

Men titta på den här filmen med leg. optiker, Patrik Svensson på Capio Medocular, så kommer han att förklara vad det innebär och vad man kan göra åt det.

Närsynthet – vad är det och vad kan man göra åt det?

- 20 januari

Det i särklass vanligaste synfelet är närsynthet. Hela 33% av sveriges befolkning är närsynta, det är fler än vad som har felfri syn (27%). Så du är långt ifrån ensam om att vara närsynt. I den här korta filmen, som vi lagt på Youtube, berättar leg. optiker, Patrik Svensson, Capio Medocular, om vad det innebär att vara närsynt och vad man kan göra åt det.

Sfäriska eller asfäriska linser?

- 12 januari

I informationen på olika hemsidor står det ibland att man använder sfäriska eller asfäriska linser vid operationer. Det är begrepp som en del kanske känner igen, men vad betyder de egentligen och vad får de effekt vid en operation? Det är frågor som jag tänkte svara på i dagens blogginlägg.

För det första, vad betyder sfärisk och asfärisk i sammanhanget linser? En aning förenklat kan man säga att en sfärisk lins har ytor som är utskurna från ett runt klot. Det betyder att en sfärisk yta har en helt jämn krökning.

En asfärisk lins har ytor där krökningen varierar från mitten av linsen till kanten, vilket gör att den blir plattare ju längre ut från mitten man kommer.

Så vad har det för betydelse att en lins är sfärisk eller asfärisk? Flera stycken faktiskt.

Sfäriska linser blir för det första tjockare än asfäriska, eftersom de senare är plattare i kanterna. När vi använder linser vid operationer betyder det att en asfärisk lins är lättare att vika och behöver mindre snitt där man för in linsen i ögat.

Sfäriska linser ger också upphov till felaktigheter i hur ljuset bryts, så kallad sfärisk aberration. Det senare beror på att ljuset bryts mer i kanterna och ger upphov till sämre bildkvalité.

En fördel som de sfäriska linserna har är att de är betydligt enklare att tillverka, vilket ger ett lägre pris.

Sfäriska linser baseras på en äldre teknologi, men med de tekniska framsteg som gjorts har asfäriska linser fått stort genomslag när det gäller val av lins vid operationer. På Capio Medocular använder vi endast asfäriska linser vid våra operationer. Faktum är att vi också använder asfäriska behandlingar även när vi gör laseroperationer.

Garanti vid synfelsoperationer?

- 22 september

Många som kommer på en förundersökning frågar vad vi har för garanti när vi gör operationer för att korrigera synfel. I dagens blogg tänkte jag förklara hur vi tänker när det gäller svaret på den frågan.

Ordet garanti är intressant och det finns olika definitioner som förklarar ordets betydelse. Konsumentverket har en tydlig förklaring på vad som menas med garanti och läser man den så är det lätt att förstå att vi inte använder oss av ordet garanti i vår verksamhet, eftersom garanti i det fallet gäller dem som köper en vara. En ögonoperation är inte en vara som man kan byta ut eller reparera.

Så varför kan det förekomma överraskningar vid eller efter en ögonlaseroperation och varför kan de vara svårt eller omöjligt att förutsäga? Det är tyvärr inte så enkla frågor att besvara som man skulle önska. Det första, och mitt tycke viktigaste, som man bör komma ihåg är att vi är levande varelser som är uppbyggda av små beståndsdelar i form av celler, som i sin tur är uppbyggda av ännu mindre beståndsdelar i form av molekyler. Det sker kontinuerligt kommunikation och interaktion mellan dessa beståndsdelar som gör att kroppen i de flesta fall fungerar som den ska. Även om vi människor som helhet fungerar ungefär likadant, finns det en biologisk variation som leder till olikheter i t.ex. läkningsprocessen efter en laseroperation eller exakt lokalisering av linsen vid en RLE/CLE-operation. Det kan ha att göra med hur snabb läkningsprocessen är, omätbara skillnader i ögats minsta strukturer, eller ett otal andra ytterst små variationer som i slutändan kan visa sig leda till ett inte helt väntat resultat. I de allra flesta fallen blir resultatet av en operation så nära det perfekta att varken vi eller de som blivit opererade kan uppfatta eller mäta någon skillnad.

Så vad händer i de fallen då det uppstår överraskningar som faktiskt är störande för den som blivit opererad? Jag inledde ju med att säga att vi inte använder ordet garanti i vår verksamhet, betyder det att vi inte gör något alls om det uppstår problem? Självklart betyder det inte det. I de fall där det uppstått överraskningar efter en synfelsoperation, gör vi det som är medicinskt möjligt för att rätta till och avhjälpa besvären. Det kan innebära att vi gör kompletterande behandlingar, t.ex. ytterliggare en laseroperation. En viktig tanke här är att man vid förundersökningen får väldigt mycket information om den operationsmetod som vi rekommenderar och att vi rekommenderar den för att det är den metoden vi bedömer som säkrast i varje enskilt fall.